Snart kommer kommuner kunna få betala en straffskatt om de höjer kommunalskatten. I alla fall om regeringen lyckas få igenom den så kallade skattebromsutredningens förslag. Utredningen som lämnades till regeringen under onsdagen föreslår avgifter för kommuner och regioner som höjer skatten, och premier för dem som sänker skatten.
Inrikes|Erik Edlund
—Man måste faktiskt inte höja skatten som första reaktion på att lösa ett problem, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) vid en pressträff när utredningen tillsattes i augusti 2025.
Utredningen föreslår en statlig skattebromsavgift i tre år för kommuner och regioner som höjer skatten. Avgiften motsvarar 25 procent av skattehöjningen första året, 15 procent det andra och 10 procent det tredje.
Syftet är enligt regeringen att statliga skattesänkningar inte ska motverkas av att kommunerna höjer skatten. Kommuner som sänker skatten ska däremot få incitament av staten i form av ett bidrag.
Varje kommun eller region bestämmer sin egen skattesats. Den genomsnittliga kommunal- och regionskatten låg 2025 totalt på drygt 32 procent.
Tidigare har det funnits system som gör att kommuner som höjer skatten kan få lägre statsbidrag. Statens bidrag till kommuner och regioner är idag sammanlagt 220 miljarder kronor.
Facken i Välfärden, ett samarbete mellan fem fackförbund, menar att regeringens skattebroms kommer försämra förutsättningarna för vård, skola, omsorg och socialtjänst. De vill istället se att statsbidragen blir generella och värdesäkrade.
—Det är då de kan användas där de behövs mest, säger fackförbundet Visions ordförande Veronica Magnusson.
”Problemet är inte kommunernas skattenivåer, utan att staten inte tar ett tillräckligt ansvar för välfärden” skriver fackförbunden i ett pressmeddelande.