Trots möten med talmannen och informella kontakter verkar det inte gå att få till ett nytt kvittningssystem i riksdagen.
Olika kvittningssystem har funnits sedan demokratin infördes, så att inte ha ett kvittningssystem är lite av en ny situation.
Patrik Olofsson har tittat närmare på saken, och vill du veta vilken partiledare som har högst frånvaro, läs vidare!
Inrikes|Patrik Olofsson
Några sörjer att det politiska klimatet inte längre tillåter ”gentlemen’s agreement” i riksdagen. Andra kan tycka att det är uppfriskande med lite striktare arbetsplikt för ledamöterna nu när kvittningssystemet har försvunnit.
Tittar man på statistiken så är de partier med högst frånvaro i riksdagen: Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det kanske har att göra med att mindre partier är mer beroende av att riksdagsledamöter gör saker utanför riksdagen.
De partiledarna med högst frånvaro är Jimmie Åkesson (SD) med 92% frånvaro, trots att Sweden Rock i Sölvesborg bara är fyra dagar om året.
Sen kommer Magdalena Anderson (S) med 60% frånvaro – att ständigt triangulera Tidö-regeringens senaste utspel tar kraft och tid.
Nyttan av kvittningssystemet
Kvittningssystemet används inte bara för riksdagsledamöternas ledighet. Under pandemin var det bra att det gick att komma överens om ett kvittningssystem så att inte riksdagen behövde samla alla 349 ledamöter i ett rum.
Även i kommuner och regioner, där man normalt sett inte har kvittningssystem, började man kvitta närvaron för att minska risken för smittspridning. Pandemin drev också på teknikutveckling, så man i flera kommuner kan delta på mötena på via länk.
SD frångick systemet
Det blev ett stort rabalder för tre veckor sedan när Sverigedemokraterna frångick kvittningssystemet och kallade in två extra ledamöter för att säkra en majoritet för regeringens linje att inte tillämpa några övergångsregler för människor som sökt medborgarskap, men ännu inte beviljats.
Det är annars ett vanligt förfarande när det gäller lagstiftningen att man försöker undvika retroaktiv verkan med lagar, så om man har ansökt om något under ett regelverk ska staten behandla det utifrån det regelverket och nya regler ska tillämpas på ansökningar som kommit efter att de nya reglerna trätt i kraft.
Det är egentligen inget konstigt.
Grundfrågan i det här fallet; att det ska bli svårare för folk att bli svenska medborgare var redan säkrat då Socialdemokraterna, tragiskt nog, röstade med Tidö-laget.
Däremot ville oppositionen och några SD-vildar att det skulle finnas övergångsregler. Och för att det förslaget inte skulle få majoritet, så kallade SD in ledamöter som var utkvittade för att oppositionens förslag inte skulle gå igenom.
Detta motiverar man med att man ville upprätthålla den majoritet som Tidö-laget fick i valet den 11:e september 2022.
Till viss del stämmer det att kvittningssystemet är till för att klara majoritetsförhållanden så de inte plötsligt ska rubbas av tillfälliga sjukdomar eller frånvaro på grund av att man har något annat uppdrag som har med riksdagsplatsen att göra; t ex uppdrag i partiet, uppdrag i sin valkrets eller ideella organisationer.
Men det kan inte vara så att det är av gud givet att den majoritet som fanns för fyra år sedan finns kvar hela mandatperioden.
Regeringen måste alltid i alla förslag ha majoritet för de förslag de lägger. Om det egna majoritetsförhållandet vittrar sönder p g a att riksdagsledamöter lämnar eller att t o m hela partier avviker i en fråga, så kan man inte fuska med kvittningssystemet för att kompensera det. Då får man bita i det sura äpplet och inse att man inte har majoritet för sitt förslag.
Det skulle vara en mer demokratisk hållning, än idén att en regering ska kunna vara garanterade majoritetsbeslut i alla frågor i fyra år p g a att man lyckades få majoritet 2022.
Vad blir konsekvenserna?
Vad händer om de inte har ett kvittningssystem i riksdagen?
Jobbigast blir det för regeringen. Det krävs 175 röster för majoritet i riksdagen. Regeringen, d v s Tidö-laget har 171. Till det kan oftast läggas två f d moderata ”vildar” och tre f d Sverigedemokratiska ”vildar”. Så vanligtvis har Tidö-laget en majoritet med 176 ledamöter, och då räcker det med att tre ledamöter från Tidö är borta för att regeringen ska få problem.
Om tre är borta kan omröstningen sluta oavgjort 173-173, och då är det lotten som avgör. Dock inte om det är omröstning om ett lagförslag, Lagförslag kräver majoritetsbeslut, så ett oavgjort resultat innebär att lagförslaget är förkastat.
Om det är fyra borta från Tidö-laget, då har oppositionen majoritet. Då kan oppositionens förslag gå igenom, vilket skulle ställa till det rejält för Ulf Kristersson.
Men har man valt att samarbeta med Sverigedemokraterna så får man stå sitt kast.