Så har ännu en fruktansvärd skolattack inträffat i Sverige. Denna gång i Fagersta. En 17-årig flicka dödades och flera andra gymnasieelever skadades vid attacken på Brinellskolan.
Det är svårt att inte fundera över samband med tidigare attacker – 2015 i Trollhättan, 2022 i Malmö och 2025 i Örebro – samt samband med förhållanden i vårt samhälle.
Kommentar | Anders Fraurud
Gärningsmännen – alltid unga män – beskrivs som ensamvargar. De mår dåligt psykiskt och har kanske någon diagnos. På nätet hittar de idéer och förebilder. Men även ensamma galningar är en del av ett sammanhang. Ett sammanhang som ger näring åt deras idéer. Hur ser det sammanhanget ut i Sverige idag?
I Trollhättan slog polisen fast att gärningsmannen hade rasistiska motiv. I Örebro hade nästan alla dödsoffer utländsk bakgrund. Trots det lyckades inte polisutredningen finna något rasistiskt motiv bakom dådet. Men författaren Nicolas Lunabba sätter, i sin bok: Inte din statsminister, in Örebromassakern i ett politiskt sammanhang. Det sammanhang där ledande politiska företrädare ständigt pekar ut invandrare som samhällsproblem. När människor med invandrarbakgrund ständigt beskrivs som problem, belastningar eller hot förskjuts gränsen för vad som anses möjligt att säga och göra.
Vi kan nu läsa att gärningsmannen på Brinellskolan precis som andra gärningsmän befann sig mycket på nätet för våld och högerextremism. På Tiktok ägnade han sig tillsammans med andra åt korta videor (”edits”) som hyllade dåd av tidigare gärningsmän i Sverige såväl som i andra länder, även massmördaren Anders Behring Breiviks terrorattentat i Norge 2011. Han delade också klipp från Örebropartiet, Alternativ för Sverige samt flera inlägg från den högerextrema miljön på Tiktok.
Så nog är det svårt att inte se samband även denna gång.
Språket och vad som är accepterat att uttrycka har förändrats. Det är en komponent.
Den tyskjudiske språkforskaren Victor Klemperer beskrev efter kriget i LTI tredje rikets språk: lingua Tertii imperii: en filologs anteckningsbok hur språket förändrades genom propaganda i NaziTyskland. Det förändrade folks tänkande och bidrog till att underlätta den nationalsocialistiska terrorn.
En institution som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har också behandlat detta fenomen i en forskningsöversikt: Våldsbejakande extremism och digitala medier, från 2024.
De beskriver där något som kallas ”Stokastisk terrorism”. De skriver:
Sedan 2018 har begreppet ”stokastisk terrorism” använts allt oftare för att beskriva hur offentliga talespersoners och opinionsbildares förtal och demonisering av vissa individer eller befolkningsgrupper kan leda till ideologiskt motiverade våldshandlingar utförda av enskilda gärningsmän.
Det handlar om:
…en avsiktlig radikalisering av retorik, särskilt (men inte uteslutande) via nyhets- och sociala medier, som slutligen leder till våldshandlingar. Dessa är oförutsägbara på individuell nivå, men antas bli sannolika på en aggregerad nivå utifrån den givna retoriken.
Med hänvisning till Kommunikationsforskaren Kurt Braddock beskriver man hur en ”offentlig aktör” systematiskt demoniserar en grupp, och:
I slutändan skapas det ett klimat där individer känner sig uppmuntrade eller till och med uppmanade att vidta åtgärder. Eftersom uppmaningen till våld aldrig är explicit kan den offentliga aktören förneka allt ansvar.
Tänkvärda ord jag inte väntat mig från detta håll.
Fundera nu över vem och vilka som är ”de offentliga aktörerna”.
Kanske rentav de som delar ut blommor vid graven?