Nu, i september, inleds den sista delen av rättegången mot f d president Jair Bolsonaro och sju andra f d högt uppsatta militärer som åtalats för försök till statskupp i Brasilien efter presidentvalet 2022 nämligen kuppförsöket den 8 januari 2023. I Brasilien kallas den för ”Århundradets rättegång”.
Utrikes|Alex Fuentes
Rättsförfarandet mot Bolsonaro – den främsta representanten för den brasilianska extremhögern – är också ett av de mest symboliska i landets historia. Ett slags demokratins prov, både internt och internationellt. Mycket handlar om hur rättsstatsprincip och institutioner (Högsta domstol, åklagarmyndighet, polisväsende) kan stå pall mot den tidigare högerextrema presidentens, liksom Donald Trumps, politiska och ekonomiska påtryckningar. Det är en uttrycksfull och symbolisk kontrast mellan Bolsonaros desperata situation och en förväntad seger för den demokratiska rättsstaten.
Internationalen har tidigare skrivit om detta försök till statskupp i Brasilien i samband med presidentvalet 2022 och beskrivit hur det var tänkt och vad som gick snett med kupplanerna. Riksåklagarmyndigheten har lagt fram ett 272-sidigt åtal baserat på den federala polisens utredning. Åklagarmyndigheten har därefter lagt fram ytterligare 517 sidor i sin slutplädering, inklusive de fakta som beskrivs i vittnesmål och förhör med de anklagade. Bland bevisen finns ”kupputkastet”, ett dokument som Bolsonaro presenterade för befälhavarna för de väpnade styrkorna, där han föreslog att genomföra en militärkupp. Detta bekräftades av den tidigare armébefälhavaren Marco Antônio Freire Gomes och den tidigare flygvapenbefälhavaren Carlos Baptista Junior. Dessutom finns det ”Gröna och gula dolken”-komplotten för att mörda president Lula, hans ställföreträdare Geraldo Alckmin och domaren Alexandre de Moraes. Planen nämnde metoder som förgiftning och användning av vapen.
Brasilien står nu inför ett rättshistoriskt ögonblick. Högsta domstolen väntas fälla sin dom i fallet där Bolsonaro och sju f d höga militärer står åtalade för att ha försökt störta den demokratiska ordningen efter valförlusten 2022, skriver The Guardian. Åklagare Paulo Gonet kräver fängelsestraff på mellan 12 och 40 år för de åtalade och hävdar att de försökte åstadkomma en ”auktoritär maktbeständighet genom våldsam störning av demokratin”. Högsta domstolen har beslutat att Bolsonaro ska vara i husarrest där han förbjudits att använda mobiltelefoner, sociala medier och att ta emot besök, utom från sina advokater. Redan i juli försågs han med elektronisk fotboja och en hårdare restriktion begränsade hans rörelser till hemmet på kvällar och helger, enligt The Wall Street Journal. Domaren Alexandre de Moraes har beordrat dygnet-runt-bevakning av Bolsonaros hem i Brasilia – en åtgärd mot bakgrund av misstankar om att han skulle försökt fly för att ansöka om politisk asyl hos en annan extremhögerfigur – Javier Milei i Argentina, med bistånd av USA:s diplomater.
Den rättsliga processen har skapat politiska spänningar mellan USA och Brasilien. USA:s president Trump har stormat in i händelserna genom att införa 50 %-iga tullar på brasilianska varor och återkallat visum för flera domare i Högsta domstolen – inklusive Moraes – i vad Trump kallar ett svar på vad han ser som en politisk häxjakt mot sin allierade Bolsonaro. I Brasilien har denna imperialistiska inblandning istället stärkt stödet för president Lula. Opinionsmätningar visar på en ökad populäritet för Lula i kölvattnet av Trumps hot och sanktioner. Kongressledamoten Alessandro Vieira, som tillhör en konservativ falang men är kritisk till Lula, har förklarat att ingen utländsk intervention får tolereras och han talar om sann ”patriotism”. Trump-administrationens agerande – både med tullar och sanktioner mot brasilianska domare – har från olika håll jämförts med amerikanska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) efter att ICC:s domare deltog i utfärdandet av arresteringsordern mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och f d försvarsminister Yoav Gallant. Det finns en tydlig känsla av att demokratins institutioner i Brasilien sätts på prov av både den inhemska högern och nordamerikanska krafters intressen.
Att det talas om ”århundradets rättegång” har att göra med att det är första gången som en f d president och militära överbefälhavare har ställts inför rätta för ett kuppförsök. Enligt flera experter bekräftar denna rättegång den brasilianska suveräniteten och de demokratiska institutionernas autonomi. Den kan också påverka den politiska klassen i kongressen, särskilt extremhögern, som i månader har arbetat för att få till stånd en amnesti för Bolsonaro och hans kumpaner, både i deputeradekammaren och senaten. I denna rättegång konfronterar Brasilien president Trump och Brasiliens eget auktoritära förflutna. Enligt The Washington Post markerar rättegången ”ett betydande skifte” i Brasilien, eftersom landet ”traditionellt väljer förlikning framför åtal när det gäller påstådda brott mot den demokratiska staten”.
Den radikale vänsterintellektuella Nildo Ouriques, f d presidentkandidat från vänsterpartiet PSOL (Partido Socialismo e Liberdade) och ekonom liksom kritiker till Lulas reformistiska regering, har jämfört Bolsonaro med den chilenske diktatorn Augusto Pinochet – en tydlig markering av hur man kan betrakta den som nu sitter på de anklagades bänk dvs en auktoritär och militärt präglad politiker. Ouriques menar att Bolsonaro fullständigt har förstört Brasiliens roll som en framväxande regional makt och i stället förvandlat landet till ett verktyg för amerikanska intressen i regionen. Rättegången kan på så sätt ses som en rättslig motreaktion mot ett auktoritärt maktprojekt. En eventuell fällande dom, enligt den brasilianska tidningen Revista Movimento, leder inte automatiskt till frihetsberövande – domar kan överklagas. Enligt tidningen kan domen ses som en demokratisk skiljeväg; rättssystemets agerande kan markera en brytpunkt med tidigare implicit immunitet för politiska och militära eliter i Brasilien.