Dagen efter det gemensamma amerikanska och israeliska anfallet mot Iraks kärnenergi firar Trump sin seger. Men vad följer nu? Den amerikanske socialisten Dan La Botz sammanfattade utvecklingen timmar innan Trump proklamerade sin seger.
Utrikes|Dan La Botz
USA har anslutit sig till Israel i dess krig mot Iran, vilket ökar riskerna för ett bredare regionalt krig, ett som kan bli ett evigt krigsträsk, precis som Irakkriget utvecklades till. President Donald Trump skickade B-2-bombplan för att släppa bunkerbomber på kärnkraftsanläggningar i Fordo och Natanz, medan en ubåt avfyrade Tomahawk-missiler mot en annan anläggning i Istfahan. Demokraterna fördömde Trump för att ha brutit mot konstitutionen, som säger att endast kongressen kan förklara krig, och Alexandria Ocasio Cortez föreslog att Trump borde ställas inför riksrätt för det, även om det inte är klart hur många demokrater som faktiskt motsätter sig bombningen eller att gå med i kriget.
Medan USA nu gick i krig mot Iran har USA varit djupt inblandat i Israels krig mot Iran under en tid. Trump har varit en trofast allierad till Benjamin Netanyahu i dennes senaste krig mot Palestina och Israels attacker mot Libanon, Jemen och Syrien. Trump godkände Israels angrepp mot Islamiska republiken och kan ha gett grönt ljus på förhand. USA förser Israel med cirka 3,5 miljarder dollar i militärt bistånd varje år, hundratals miljarder sedan landet grundades, pengar som används för att köpa amerikansktillverkade flygplan, bomber, missiler, stridsvagnar och vapen.
Trump kampanjade inför presidentvalet och byggde upp sin Make America Great Again (MAGA) rörelse med löftet att avsluta USA:s inblandning i utländska krig. Han föreslog att han skulle använda hotet om USA:s militära makt för att upprätthålla ordning runt om i världen. Han presenterade sig som fredsmäklare och hävdade att han kunde avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina och mellan Israel och Gaza inom kort. Han uppmanade Iran att förhandla med Israel för att nå en fredlig lösning. Hans MAGA-rådgivare som Steve Bannon och Tucker Carlson har varit starkt emot att USA nu gått in i kriget, liksom rörelsens bas. Trump har inte talat om regimskifte, ett tabu bland hans MAGA-anhängare som kritiserar Trumps beslut att gå med i kriget och kan djupt splittra hans anhängare och kosta honom politiskt stöd.
Trump har varnat Iran för att om landet svarar genom att attackera amerikanska trupper i Mellanöstern kommer Iran att möta ännu mer förödande attacker. USA har 40 000 soldater på 19 baser i regionen, de flesta på åtta permanenta baser i Bahrain, Egypten, Irak, Jordanien, Kuwait, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Bahrain-basen, till exempel, hemvist för den amerikanska femte flottan, har 9 000 militärer och civila personer. Iran och dess allierade har förmågan att rikta in sig på dessa, skada dem och ta livet av amerikanska soldater. Om det skulle hända kan Trumps MAGA-bas göra uppror mot honom.
Det är inte klart vad som kommer att hända i Iran nu. Precis som när USA inledde sitt krig mot Irak 2003 – ett av de ”eviga krigen”, som varade fram till 2011 – kan kriget i Iran bli ett bottenlöst träsk. USA:s krig mot Irak ledde till ett inbördeskrig som uppskattas ha dödat mellan 100 000 och en miljon människor. Iran är en teokratisk stat som styrs av ayatolla Ali Khamenei, chef för den verkställande, lagstiftande och dömande grenen av regeringen och för statsreligionen. Hans islamiska regim har dödat tusentals och fängslat tiotusentals som deltagit i flera regeringskritiska protester sedan 1999. Nu försvagad av krig kan regimen kollapsa, vilket möjligen leder till ett inbördeskrig mellan det mäktiga islamiska revolutionsgardet och det iranska folket som vill ha förändring.
I USA har det redan förekommit antikrigsprotester i ett antal städer från San José i Kalifornien, till Milwaukee, Wisconsin och till New York City. Efter den amerikanska bombattacken den 21 juni uppmanade grupper som ”50501”, devisen för ”femtio protester i femtio delstater i en rörelse”, en organisatör av anti-Trump-demonstrationer, till landsomfattande protester på söndagen den 22 juni, men det var med kort varsel och temperaturer på 38°C och åskväder hämmade protesterna. Men antikrigsdemonstrationer kommer säkerligen att komma. Vi på vänsterkanten kommer att vara med i dem.
23 juni 2025