Blodspillan fortsätter i Gaza och allt fler människor lider, drivs på flykt eller dör. Nu höjs allt fler röster för att EU ska använda handelsavtalet med Israel som ett påtryckningsmedel.
Utrikes|Erik Edlund
Europeiska Unionen är Israels allra största handelspartner genom ett associationsavtal som spänner över många olika områden, som handel, forskning, miljö och politisk dialog. Redan i avtalets inledande rader slås det fast att det grundar sig på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Många organisationer över hela Europa menar att Israel helt uppenbart bryter mot den delen av avtalet, och kämpar för att avtalet ska rivas upp.
European Coordination of Committees and Associations for Palestine (ECCP), en organisation som samordnar organisationer över hela Europa som kämpar för Palestina, kräver att alla EU:s institutioner och medlemsstater ska ta sitt ansvar och inleda alla nödvändiga procedurer för att avtalet så snart som möjligt ska upphävas. De 164 europeiska organisationerna skriver i ett gemensamt uttalande att raderna om ”respekt för principer av demokrati och mänskliga rättigheter” är grundläggande i hela avtalet, och att Israels vägran att följa den delen av avtalet gör att det måste rivas upp.
De lyfter fram att FN:s generalsekreterare beskrivit det som sker i Gaza som en ”mänsklighetens kris”, och skriver att Israels angrepp på Gaza har resulterat i ett stort antal civila offer, omfattande förstörelse av civil infrastruktur och upprepade tvångsförflyttningar av befolkningen.
De skriver att de återkommande attackerna och den israeliska blockaden av mat, vatten, bränsle, mediciner och humanitär hjälp har orsakat befolkningen i Gaza ett enormt lidande, hungersnöd och smittsamma sjukdomar. De tillägger att ”barn och andra utsatta grupper särskilt drabbats”.
ECCP skriver att Israel har ignorerat alla föreskrifter från den Internationella domstolen, ICJ. ICJ skrev i januari 2024 att Israels agerande i Gaza riskerade att bli ett folkmord, och beordrade Israel att göra allt de kan för att förhindra det. I maj månad samma år hörde Internationella domstolen av sig till Israel igen för att påminna dem om den obligatoriska föreskriften. Den 24 maj beordrade domstolen Israel att avbryta sin offensiv i Rafah och släppa in nödhjälp i Gaza. Israel valde att ignorera även denna order.
ECCP påminner senare i texten om att ICJ i Juli 24 slog fast att Israels politik mot palestinier är olaglig, och dessutom bryter mot FN:s förbud mot rassegregation och apartheid.
”Så allvarliga brott mot Internationell rätt och humanitär rätt skulle aldrig ha varit möjliga om det internationella samfundet, inklusive EU, hade ställt den israeliska regeringen till svars för sina handlingar och vidtagit lämpliga åtgärder som svar. Det är dags för detta misslyckade förhållningssätt att ändras.”
ECCP skriver att EU är skyldiga att frysa associationsavtalet när Israel så uppenbart bryter mot avtalets klausuler om mänskliga rättigheter. Att inte göra det skulle innebära att man ”accepterar det nuvarande tillståndet av djup laglöshet som möjliggjorts av årtionden av straffrihet”.
Den svenska regeringen försvarar associationsavtalet med att det är ”en viktig plattform för fördjupad dialog”.
Azra Muranovic (s) ställde en skriftlig fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenegard (m) under 2024 om vilka ”konkreta framgångar” som gjorts med hjälp av associationsavtalet för att ”förhindra folkmord och säkerställa ansvarsskyldighet, främja en tvåstatslösning och stoppa utbyggnaden av illegala bosättningar samt säkra UNRWA:s möjlighet att fortsätta sitt arbete inom området”.
Malmer Stenegard svarar att regeringen ”tror på dialog” och menar att vägen framåt är en relation där EU och Israel både kan tala om samarbete och framföra kritik.
Det är osäkert hur stort genomslag kritiken från ECCP och andra rörelser kommer få. Men om EU:s löften om demokrati och mänskliga rättigheter ska betyda något, är det nu dags att sätta kraft bakom orden.