”Vi är inga gränspoliser – stoppa angiverilagen!” – Det är budskapet från de fem facken inom välfärden. Företrädare för Vårdförbundet, Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR och Sveriges lärare kräver i ett gemensamt uttalande att den sk. ”angiverilagen” stoppas.
Inrikes|Erik Edlund
Angiverilagen, eller informationsplikten som regeringen och SD kallar den, innebär att anställda vid kommuner och myndigheter ska vara tvungna att undersöka personers lagliga rätt att vistas i landet och ange papperslösa till polisen och Migrationsverket. Angiverilagen är nu under utredning och ett förslag kommer läggas fram under slutet av november.
– Våra fackförbund företräder tillsammans cirka 1,2 miljoner anställda. Att arbeta i välfärden handlar om att på olika sätt hjälpa och stödja enskilda och samhället i stort, att ge sjukvård, omsorg och utbildning, att bedöma stödbehov och mycket mer. Inte om att att ange dem som behöver samhällets hjälp.
8 av 10 lärare, 79 procent, säger att det inte kan ingå i deras arbetsuppgifter att ange papperslösa. Nästan lika många (77 procent) tycker att anmälningsplikten strider mot lärarnas yrkesetik.
Fackförbundet Sveriges Lärare lovar att de kommer stå bakom lärare som vägrar följa angiverilagen, och bidra med juridiskt stöd.
Kritiken mot förslaget har varit hård. De fem välfärdsförbunden pekar på att lagen kränker patientsäkerheten och förtroendet mellan personal och brukare. De menar att lagen sätter vårdpersonal i en situation där de tvingas välja mellan att följa sina etiska skyldigheter att upprätthålla patientsekretessen, och att följa lagen och ange sin patient.
Dessutom är de oroliga för att lagen kommer leda till att utsatta människor inte kommer våga dela med sig av känsliga uppgifter eller ens söka vård när de behöver det. De befarar också att lagen kan användas för att rikta in sig på specifika grupper, som invandrare och minoriteter, och leda till att dessa grupper diskrimineras. Förutom det kommer en informationsplikt ta tid och energi från vårdpersonalens övriga arbetsuppgifter. Att lagen är så vag och rapporteringskraven oklara kommer leda till osäkerhet och förvirring bland vårdpersonalen.
De fem fackförbunden ifrågasätter inte Polisens eller Migrationsverkets roll, men menar att deras uppdrag måste hållas åtskilt från välfärdens uppgifter. Att vården inte delar känslig information med andra myndigheter är enligt dem avgörande för att sjuka och människor i utsatta situationer ska kunna få sina grundläggande rättigheter.
Fackförbunden tror att en angiverilag kommer förvärra den redan nu ansträngda situationen inom vården.
– Angiveri skulle också leda till att färre vill arbeta i välfärdens yrken eftersom det strider mot yrkesetiken. Det leder därmed till ännu större brist på personal med rätt kompetens och sämre välfärd.
Samtidigt som regeringen vill driva igenom en angiverilag kämpar välfärden ute i våra kommuner och regioner med allt stramare budgetar som ger problem med personalförsörjningen och att ge ens en grundläggande vård. Samtliga regioner och 173 av Sveriges 290 kommuner räknar med att gå med underskott i år enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
I slutet av oktober fylldes Sergels torg när Facken i välfärdens fem förbund anordnade en demonstration mot angiverilagen. De hundratals deltagarna lyssnade på ett stort antal talare från fack, människorättsorganisationer och riksdagspartier.
– Det är viktigt för en rättsstat att värna om olika samhällsfunktioner och professioners integritet och roller, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog. Vi har myndigheter som Migrationsverket och polisen. De har sina roller. Men jag är lärare – inte gränspolis!