Magdalena Andersson har hållit ett linjetal, igen.
Det senaste höll hon på partikongressen för några månader sedan. Det verkar som både hon och hennes talskrivare tagit semester sen dess. En blå partiledare håller ett tal som är en blåkopia av hennes tidigare, suckar socialdemokratiske Peter Gustavsson på Dalademokraten, och färganspelningarna är uppenbart inte bara inspirerade av hennes klädval.
Kommentar|Kjell Östberg
Kvar är det nationalistiska anslaget, Det är dags att sätta Sverige först, att sätta svenska folket främst, säger hon med tydliga Trumpska konnotationer.
Kvar är kraven på hårdare tag i kriminalpolitiken, en maffialagstiftning är tydligen det sista inspelet för att trumfa Tidöregeringens repressiva politik. Kvar är kraven på stram migrationspolitik – de nyanseringar som partikongressen drev igenom är som man kunde förutse borttagna.
Det politiska programmet saknar all konkretion men är fullt av litanior över den borgerliga regeringens politik. Klyftorna ökar. Skattepolitiken gynnar de rika. Välfärdskapitalisterna har fritt fram. Arbetslösheten växer. Vården får mindre resurser. Puh.
Jo klyftorna ökar, men inte lika mycket som när Socialdemokraterna hade regeringsmakten senast. Jo, skattepolitiken gynnar de rika, men det var Socialdemokraterna som tog bort arvsskatten, gåvoskatten och värnskatten och som accepterat RUT och ROT och varenda jobbskatteavdrag som borgarna genomfört. Jo, riskkapitalisterna tjänar storkovan, men partiledningen har kört över sina medlemmar varenda gång partikongressen velat genomföra bindande beslut. Nu säger man sig vilja ta itu med de vinstdrivande skolorna, men det vill man göra i regeringsställning med Centern, välfärdskapitalisterna bästa vän. Sist Socialdemokraterna förhandlade fram ett regeringsstöd därifrån lovade man att inte ens andas privatisering för att inte störa samarbetet. Arbetslösheten har sällan varit under sju procent sedan Socialdemokraterna (!) genomdrev att inflationsmålet ska överordnas sysselsättningsmålet. Och vården har varit ständigt underfinansierad inte minst på grund av de strikta budgetregler vars främsta vaktare varit Magdalena Andersson.
Inget i Anderssons tal tyder på en vilja att göra upp med partiets tidigare politik. S-ledaren verkar mer sugen på M än på V, skriver Dagens Nyheter insiktsfullt.
Det största hotet mot att fälla Tidöregeringen om ett år är en defensiv socialdemokrati, det känner nog också många socialdemokrater. Det är smashläge för en stark vänsterkraft som visar hur en radikal politik kan se ut.