I början varslades 900 i Region Östergötland om uppsägning. Nu blir det 235 anställda som får gå från regionen.
Ursprungligen varslades 900 i regionen, men sedan dess har antalet varsel minskat genom så kallade ”naturliga avgångar”. Det betyder att många anställda självmant slutat för att börja på en ny arbetsplats, eller har gått i pension.
Inrikes|Erik Edlund
Varslet gäller undersköterskor, administrativ personal och annan vårdpersonal. Vårdförbundets medlemmar är undantagna från storvarslet. En representant för Vårdförbundet säger till SVT Öst att hon är nöjd med att processen hanterats bättre än det först var tänkt, när 900 skulle bort.
— Men det känns sorgligt, framförallt för de som drabbats av uppsägningen.
Detta kommer att påverka vården i Östergötland negativt på många sätt då det blir färre personer som ska utföra samma arbetsuppgifter.
— Det råder underbemanning redan, att nu personal ska sägas upp innebär att det blir ännu mer underbemannat. Den stress som det här innebär är inte bra för den ansträngda arbetsmiljön vi har idag, skriver en avdelningsordförande för Kommunal till SVT. Hon tillägger att de snarare hade behövt fler kollegor.
Skälet bakom uppsägningarna sägs vara regionens ekonomiska problem. 2023 gick regionen nästan 1,7 miljarder back. Därför har det rått stor politisk enighet om att det behöver sparas, men inte om vad som ska sparas på. Det har även riktats kritik mot att det regionala styret i Östergötland fortsätter privatisera vården trots kostnaderna.
— Jag beklagar verkligen att vi måste säga upp medarbetare, och känner med dem som berörs. Det är ett svårt besked att få, och jag förstår att det kommer att väcka många reaktioner, säger regionsstyrelsens ordförande Marie Morell (M) i ett pressmeddelande på regionens hemsida.
Fackförbundet Kommunals sektionschef i Östergötland, Niklas Granath, kommenterade neddragningarna redan när de var i planeringsstadiet.
— Min första tanke var ”vem blir utan vård?”. Det är ju våra yrkesgrupper, framförallt undersköterskor, som är berörda av det här varslet. Och de utför ju mycket av den vården.
Av de vårdanställda som berörs av varslet är 100 medlemmar i Kommunal.
Situationen inom vården i Östergötland är på inget sätt unik. Varslen inom vård och omsorg har hittills under året slagit rekord i flera av landets regioner. Och det finns inte mycket som tyder på att det kommer att bli särskilt annorlunda den närmsta tiden. I budgeten för 2025 som nyligen presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson (M) fick kommunerna och regionerna 7,5 miljarder av de 60 som avsatts för olika reformer. Det generella statsbidraget till kommuner och regioner kommer att minska med 4 miljarder, och sektorsbidraget till vården blir 7 miljarder lägre under 2025.
— För kommunerna räknar vi med ett ganska starkt resultat nästa år, men regionerna har det tufft. Vi kommer att se fortsatta neddragningar i många regioner, säger SKR:s chefsekonom till tidningen Dagens Samhälle.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale konstaterar i ett pressmeddelande att vården totalt sett får mindre resurser att röra sig med.
— Det är inte rimligt att tillgången till sjukvård ska variera med konjunkturläget och var någonstans i landet man bor. Sjukvården behöver stabilare och mer långsiktiga förutsättningar än vad den har i dag.