I Brasilien går invånarna till valurnorna den 6 oktober för att rösta fram borgmästare och fullmäktigeledmöter i landets ca 6.500 kommuner. Det sker i skuggan av den alltmer katastrofala klimatkrisen som dels medfört en extrem torka i Amazonas-regionen med tillhörande omfattande skogsbränder, samtidigt som landets sydligaste delstat, Rio Grande do Sul, i början av året drabbades av enorma översvämninger på grund av extrema skyfall, där hela städer lades under vatten.
Omfattningen av skogsbränderna är så stor att delar av landet är insvepta i ett rökdis.
Men för majoriteten av de tiotusentals kandidaterna är klimatkatastrofen ingenting som har någon plats i valkampanjen.
Utrikes|Göran Kärrman
För massmedierna är det valen i delstaternas huvudstäder som får nästan all uppmärksamhet och särskilt då i storstäderna Sao Paulo och Rio de Janeiro. I Sao Paulo har striden stått mellan högerns kandidat, den sittande borgmästaren Ricardo Nunes från det traditionella maktpartiet MDB, som har stöd av förre presidenten Jair Bolsonaro och delstatsguvernören Tracisio da Freitas och Guilherme Boulos fån vänsterpartiet PSOL, som stöds av landets president Lula da Silva. Nunes och Boulos har vardera legat runt 20-22 procent i opinionsundersökningarna med övriga kandidater långt efter.
Men den sista tiden har en ny kandidat ryckt fram. Han heter Pablo Marcal och kallar sig ”personlig tränare” enligt receptet ”tro på dig själv och bli rik och framgångsrik” vilket lockat personer att betala tiotusentals kronor till Marcal. De flesta betraktare anser att han säljer landområden på Månen och gör det framgångsrikt.
Marcal har svurit sin trohet till högerextremisten Bolsonaro och driver en valkampanj helt i enlighet med Bolsonaro och Donald Trump; ingen lögn är för stor för att inte kunna torgföras. Hans framgångar i opinionen har också gjort att han hamnat på kollisionskurs med klanen Bolsonaro (vars tre söner också är aktiva som högerextrema politiker). En majoritet av Bolsonaroanhängarna i staden tycks föredra Marcal framför Nunes. Jair Bolsonaro själv har inte, trots att han officielt stödjer Nunes, aktivt givit sig in i valkampanjen. Står sig osäkerheten kan han i händelse av en andra valomgång, ex mellan Boulos och Marcal, kliva in på den senares sida.
Guilherme Boulos gick till den andra valomgången i det förra kommunalvalet 2020 men förlorade då mot Bruno Covas, som avled i cancer året efter. Nunes, som viceborgmästare tog då över. Då, 2020, var det en ren PSOL-kampanj med ett helt annat och radikalare program än det som Boulos för fram idag när det är en gemensam kampanj mellan PSOL, PT (Arbetarpartiet) och några andra partier. Hans vice kandidat är Marta Suplicy som tidigare varit borgmästare i staden, då som PT:s kandidat. Hon stödde avsättandet av PT-presidenten Dilma Rousseff 2016, vars regering hon tidigare suttit i som kulturminister, migrerade mellan ett antal högerpartier och arbetade fram till i våras för Nunes som internationell sekreterare i Sao Paulo.
I maj lämnade hon jobbet för Nunes, återinträdde i PT och blev Boulos medkandidat, övertalad av Lula själv.
PSOL, som i presidenvalet 2022 gav sitt stöd till Lula, sitter i regeringen genom ministern för ursprungsbefolkningen Sonia Guajajara, trots att partiet har kongressbeslut på att stå utanför. Föga förvånande har Boulos också backat från många av de radikalare kraven från 2020. Mest anmärkningsvärt från kravet på fri abort, som drivits och drivs hårt av PSOL, till förmån för ett försvar av den abortlagstiftning som finns (och som givevis attackeras av högern) och som tillåter aborter i begränsad omfattning.
I Rio de Janeiro ser det helt annorlunda ut, där har PSOL en helt egen kandidadtur med parlamentsledamoten Tarcisio Motta som huvudkandidat och Renata Souza som vice. PT ger sitt stöd till en sittande borgmästaren Euduardo Paes från det högersocialdemokratiska partiet PSB, vilket inte alla PT-medlemmar är överförtjusta i. Särskilt inte de som lanserat ”PT-medlemmar för Tarcisio Motta”.
Bolsonaroanhängarna har lanserat den tidigare chefen för polisens underrättelsetjänst, som aktivt hjälpt Bolsonaro bla annat genom att spionera på såväl motståndare som eventuella rivalen, Alexandre Ramagem som även stöds av guvernören i delstaten Rio de Janeiro.
Det program som Motta och Souza driver är mer likt det program som Boulos drev 2020 vilket avspeglar att vänstern inom partiet dominerar PSOL i Rio medan partihögern dominerar i Sao Paulo. Opininsundersökningarna i Rio visar att Paes leder stort före Ramagem och Motta, men att det kan bli en andra valomgång även om utsikterna för att det skulle stå mellan Paes och Motta inte är så stora.
Vinner Boulos i Sao Paulo så skulle det givetvis vara en framgång, inte minst för landets president Lula och ytterligare en motgång för Bolsonaro och extremhögern. Samtidigt skulle en sådan seger sannolikt stärka PSOL men också driva partihögern ännu närmare PT och i förlängningen bädda för en splittring av partiet.
Tillägg. I städer med 200.000 eller fler väljare hålls en andra valomgång mellan de två ledande kandidaterna 4 veckor senare. I övriga städer väljs den med flest röster. Det gäller borgmästare. Fullmäktigeledamöterna väljs i enlighet med röstantalet.