Min mamma är ju ingen brottsling, varför håller ni henne inlåst?

Varje år sätts tusentals människor i förvar i Sverige i väntan på utvisning. En del av dem är föräldrar. Nu larmar Rädda Barnen om hur barn påverkas psykiskt av att skiljas från sina föräldrar – trots att barnkonventionen sedan 2020 är svensk lag.

Inrikes|Erik Edlund

Migrationsverket kan besluta om att sätta någon i förvar om den personen har fått ett utvisningsbeslut och om myndigheten bedömer att det finns en risk att hen kommer hålla sig undan och inte låta sig utvisas. Då placeras hen på ett av landets så kallade förvar. Ett förvar skiljer sig på flera sätt från ett fängelse. De intagna får till exempel ha kontakt med utsidan, men precis som i ett fängelse får de inte lämna anläggningen.

Det finns idag sex sådana anläggningar i Sverige, med plats för 567 personer. I Gävle, Märsta, Flen, Åstorp, Kållered och Ljungbyhed. Regeringen håller på och utreder om man kan utöka antalet platser till 1000.

Flera av de personer som idag är placerade på ett förvar har barn. Barn som de inte får träffa, förutom under kontrollerade former inne på anläggningen.

Idag kan en person sitta i förvar i max 12 månader. Men regeringen behandlar ett förslag om att höja den gränsen till 18 månader. Det kan nämligen ta tid att verkställa ett utvisningsbeslut då en del länder vägrar ta emot en mamma som utvisas utan sina barn.

Att separera barn från sina föräldrar är naturligtvis mycket allvarligt, och något myndigheterna ska undvika. Det får bara ske om det är för barnets eget bästa, eller om det verkligen inte finns något alternativ.  Barnkonventionen är mycket tydlig där.

FN:s barnkonvention är sedan 2020 en del av den svenska lagen, och alla myndigheter måste prioritera barnets bästa. Men trots detta fortsätter Migrationsverket att sätta föräldrar i förvar, avskilda från sina barn.

Migrationsverket säger själva att barnens bästa ska vara utgångspunkten för alla ärenden som berör barn. Men många organisationer vittnar om att efterlevnaden på området inte alltid har varit optimal.

En tjänsteman på Migrationsverket säger till DN att ansvaret ligger hos föräldrarna som hamnar i förvaret.

— Egentligen behöver ingen bli förvarstagen – följer man sitt utvisningsbeslut blir man inte det.

De senaste åren har Rädda Barnens centrum för stöd och behandling tagit emot allt fler barn som mår dåligt för att en av deras föräldrar sitter på ett av Migrationsverkets förvar.

Antalet personer som hamnar i förvar har stigit de senaste åren, från strax över 2500 år 2020, till ungefär 3700 år 2024.

Och i takt med att antalet föräldrar i förvar ökar, ökar också antalet drabbade barn.

  Många av barnen oroar sig för vad som kommer hända deras förälder, men de mår också dåligt av att besöka den karga och fängelselika miljön på förvaret. Rädda Barnen larmar om ökad psykisk ohälsa bland de här barnen. Drabbade barn berättar om mardrömmar och problem i skolan.

— Det handlar ofta om typiska reaktioner på väldigt stark stress, vilket en separation från en trygg förälder i regel innebär för ett barn, säger en psykolog på Rädda Barnen till DN.