Med jämna mellanrum flyter trender upp till ytan och tar ett järngrepp om en ny generation. Föräldrar tvingas återuppleva sin ungdom när deras barn kommer hem iklädda utsvängda lågmidjade jeans och med bortnoppade ögonbryn. Att trender kommer och går är inget nytt, men att konservatismen skulle göra comeback, nu maskerad som girlpower, var inte på årets bingobricka.
Krönika|Lova Estling
Denna konservativa våg är dock ingen slump. Den har smugit sig på i form av trender riktade mot unga tjejer, och har därmed lyckats prägla en stor del av en generation, helt utan att avslöja sin politiska avsikt. Ett tydligt exempel är den så kallade “soft girl trenden”, som hyllar en feminin livsstil där fokus ligger på hemmet, snarare än karriären. Med detta återuppstår plötsligt ett fenomen jag trodde att vi lämnat kvar i 50-talet: hemmafruar.
På sociala medier visar unga kvinnor ett liv där mannen återigen axlar den traditionella rollen som försörjare, medan de tar hand om barn och hushåll. Många tolkar detta som en backlash mot åratal av feministiska framsteg, medan andra försvarar det som ett uttryck för kvinnlig frihet. Och visst kan det säkert upplevas befriande att slippa ett vanligt lönejobb. Men när kvinnor börjar driva en trend som i praktiken stärker patriarkala strukturer blir den inte bara mer kraftfull, utan också farlig. Det urgamla argumentet om att kvinnor egentligen inte vill arbeta får nytt liv, men nu med kvinnan som försvarare.
Parallellt har ett annat fenomen växt fram: “mini-Ebborna”, även kallade ”Konservatismen i klackar”. Ett gäng unga tjejer med bland annat Ebba Busch och Sara Skyttedal (numera lobbyist) som förebilder menar att PK-feminismen är ute och att KD numera uppfattas som tufft och hippt. Själv hade jag nog inte valt just de orden för att beskriva Kristdemokraterna, men den konservativa ökningen bland unga visar att de kanske inte har helt fel.
För dessa tjejer har Ebba Busch blivit mer än en partiledare. Hon har blivit en symbol för en ny sorts konservatismen. En konservatism driven av unga tjejer i klackar, där alla ska ha rätten att vara hemmafru. En gammal lögn om kvinnlig frihet såld i en ny förpackning.
Vad som exakt ligger bakom konservatismens framfart är svårt att säga. Sarah Kullgren, en av de så kallade ”mini-ebborna”, menar att unga söker sig till värdegrund och stabilitet, en till viss del sann förklaring, men som inte visar hela bilden. Att luta sig mot traditionella värderingar i en tid präglad av klimatkris och ekonomisk otrygghet är förståeligt. Men trendens genomslag hos specifikt unga kvinnor kan bero på de kvinnliga politiker som omformat bilden av den typiska kristdemokraten. De har i alla fall på ytan moderniserat det annars föråldrade partiet, och därmed öppnat dörren för den nya generationen.
Soft girl-trenden kan eventuellt förklaras som en motreaktion mot det mini-Ebborna kallar ”Pk-feminism”. Det är inte ovanligt att en radikal trend kan leda till dess raka motsats, som i skiftet från Barack Obama till Donald Trump i USA-valet 2016.
Oavsett anledning är en sak säker; konservatismens ökning bland framförallt unga tjejer är ett faktum. Den har lyckats ta ett grepp om en generation utan att avslöja sitt riktiga namn och avsikt. Förklädd i pastellfärger och klackar försöker den skifta fokus från sitt verkliga mål: att vrida tillbaka klockan.
Hejdå kvinnlig självständighet, välkommen tillbaka: 50-talet.
Lova Estling
Övre bilden: Ebba Busch och Sarah Kullgren