— När Sveriges regering har kritiserats för att urholka skyddet för journalister. För att införa lagar som underminerar yttrandefriheten och pressfriheten, då kan inte Sveriges regering vara passiva när Joakim Medin, journalist, gripits i Turkiet.
Det säger advokaten Linus Gardell, som varit mycket aktiv i försvaret av både Medin och yttrandefriheten.
Fokus|Erik Edlund
Gripandet av Dagens ETC:s journalist Joakim Medin på flygplatsen i Istanbul är en del i ett större mönster. I en tid där yttrandefriheten och pressfriheten hotas från flera håll har det blivit en symbol för hoten mot friheten att granska makten. Advokat Linus Gardell ger sin syn på gripandet av Medin och de anklagelser som riktas mot honom i ett videoklipp på det sociala mediet TikTok.
Gardell fortsätter med att jämföra de turkiska lagarna om ”förolämpning av presidenten” och deltagande i terroristorganisation med kontroversiell svensk lagstiftning. Bakgrunden till anklagelserna är att Medin i sitt arbete som journalist bevakade en manifestation där en docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hängdes upp framför Stockholms stadshus.
— Anklagelserna är inte bekräftade, men om regeringen är passiv, hur ska vi då förstå det nya brottet Förolämpning av tjänsteman och det och det kritiserade brottet Deltagande i terroristorganisation?
Han avslutar klippet med att fråga om det verkligen är så här vi ska ha det.
— Det är dags att bekänna färg. Inte sen, utan nu!
Gardell skriver i en kommentar till Internationalen att Turkiet är en suverän stat som har sin egen lagstiftning. Det är därför inom den turkiska lagstiftningen som Turkiets möjligheter att hålla kvar Medin kommer avgöras. Men han tror samtidigt att den turkiska regeringen noggrant kommer följa Sveriges agerande i frågan. Därför menar han att det är viktigt att Sverige står upp för yttrandefriheten och pressfriheten.
— Regeringen måste göra allt för att få Joakim fri!
Gardell berättar att Turkiet vid flera tillfällen har kritiserat i frågor om domstolarnas oberoende och begränsningar i yttrandefriheten. Turkiet har också fällts i Europadomstolen för sina kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter.
— Särskilt kritiserat har Turkiet varit för censur och åtal för kritik mot regeringen där man menat att artikel 299 i turkiska strafflagen som förbjuder ”förolämpning av presidenten” använts för att tysta meningsmotståndare.
Turkiet är medlem i Europarådet, och som sådan har de förbundit sig att följa Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Enligt artikel 10 i konventionen är yttrandefriheten en grundläggande rättighet.
— Den gäller även kritik, satir och politiska uttalanden – särskilt när den riktas mot makthavare.
Turkiet har redan fällts flera gånger i Europadomstolen för att ha brutit mot yttrandefriheten när journalister gripits på liknande grunder som i Medins fall.
— De har sagt det tydligt – att kalla kritik för ”förolämpning” eller ”terrorpropaganda” håller inte. Inte i en rättsstat.
Gardell menar att det här är en större fråga som inte bara handlar om Joakim Medin.
— Det handlar om principen att journalister aldrig ska fängslas för att de granskar makten. Varken i Turkiet eller någon annanstans.
Gardell varnar för att svenska lagar i framtiden kan komma att användas på ett liknande sätt som i Turkiets.
— Det som få uppmärksammat är att Sverige sakta men säkert fått en alltmer repressiv lagstiftning och att även Sverige fått kritik för införandet av vag strafflag som inskränker yttrandefriheten, om än inte med samma straffskala som i Turkiet.
Han skriver att den senare tidens lagstiftning sammantaget har inneburit kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter vars långsiktiga konsekvenser vi inte riktigt kan förutse.
— I fel händer skulle dessa lagliga verktyg kunna användas för att underminera demokratin.