När vänsterns Luiz Inácio Lula da Silva vann presidentvalet i Brasilien var det många som drog en lättnadens suck. Men liksom Trump i USA accepterade högerextremisten Jair Bolosaro inte valresultatet och står nu åtalad för ett försök till statskupp.
Alex Fuentes går steg för steg igenom de långtgående kupplanerna.
Kommentar|Alex Fuentes
Brasilien är en gigant i Latinamerika, och i världen. Därför var det mycket som stod på spel i presidentvalets kraftmättning 2022, då de progressiva krafterna representerades av Luiz Inácio Lula da Silva och extremhögern av den tidigare armékaptenen Jair Bolsonaro.
Den 6 januari 2021 försökte högerextrema horder, anstiftade av Trump, att förändra historiens gång genom en våldsam attack på Kapitolium i Washington. Två år senare, den 8 januari 2023, ägde ett militärkuppförsök rum i Brasiliens huvudstad Brasilia. Det var liknande det vid Kapitolium där man försökte ogiltigförklara Lulas valseger. Bolsonaro svor vid Gud att han var helt oskyldig. Ytterligare två år gick och Bolsonaro sågs nyligen på de anklagades bänk i São Paulo. Enligt brasiliansk federal polis har kupplanerna kommit fram i ljuset; de var dolda på en mobiltelefon som tillhörde en numera frihetsberövad överstelöjtnant och rådgivare till Bolsonaro vid namn Mauro Cid.
Den federala polisutredningen uppger att Cid hade ”sammanställt flera dokument i syfte att få ´juridiskt och rättsligt`stöd för genomförandet av en statskupp”. Polisen samlade in bevis för att överstelöjtnanten hade försökt utnyttja de väpnade styrkorna för att förhindra Lulas maktövertagande på uppdrag av högerextremisten Bolsonaro. I dokumenten som polisen fått tag i anklagade kuppmakarna rättsväsendet och media för ”författningsvidriga handlingar” för att gynna Lula i valet. De krävde ett ”interviniente” (ingripande) med syfte att få makt över de väpnade styrkorna och alla federala allmänna säkerhetsorgan i Brasilien. Domare i Högsta domstolen och den federala valdomstolen skulle utredas som ”förbrytare” och sedan avskedas och ersättas. Den brasilianska arméledningen uppgav senare, i ett uttalande till tidningen Veja, att alla ”personliga åsikter och kommentarer inte representerar befälsordningens tänkande, inte heller de väpnade styrkornas officiella ståndpunkt”. Det ledde till att Högsta domstolen bestämde sig för att offentliggöra polisrapporten.
Det bakslag som Bolsonaro och hans anhängare lidit har inte hindrat högerextrema styrkor från att marschera och kräva domare Alexandre de Moraes avgång. Moraes som leder utredningen mot de anklagade. De senare försökte förbjuda offentlig makt genom en statskupp den 8 januari 2023. Förutom övertagandet av presidentpalatset, invaderade de även Nationalkongressens och Högsta federala domstolens högkvarter. Flera av de inblandade har dömts till mer än 10 års fängelse anklagade för terrorism och försök till statskupp. Extremhögern avgudar ”mirakeltrion”: Bolsonaro, den galne Milei i Argentina och den narcissistiske Trump.
I den rättsliga process som inleddes i maj och fortfarande pågår anklagas Bolsonaro och hans klick formellt för det våldsamma avskaffandet av den liberala rättsstatsprincipen, försök till statskupp, inblandning i en väpnad kriminell organisation och grov skadegörelse av egendom. De anklagas också för att vara ansvariga för en komplott för att mörda Lula, hans vicepresident Geraldo Alckmin och domaren Alexandre De Moraes. Operationen kallades den ”grön-gula dolken”, en hänvisning till färgerna på den brasilianska flaggan. Om Bolsonaro döms kan han tillbringa årtionden i fängelse. Domen förväntas offentliggöras i september.
Bolsonaro, som upprepade gånger har förnekat anklagelserna, framträdde vid rättegången iklädd den gula fotbollströjan, onekligen ett tecken på chauvinism. Bland de som tvingats vittna finns general Marco Antonio Freire Gomes och brigadgeneral Carlos de Almeida Baptista Júnior, tidigare befälhavare för armén respektive flygvapnet. Båda har erkänt att de träffat Bolsonaro vid flera tillfällen efter valet, där han presenterade en plan för att förhindra Lulas installation som inkluderade ”till och med döden av republikens valde president och vicepresident”, allt enligt den federala polisen.
Anklagelsen ifråga baserades på Mauro Cids fördömande, som kastade Bolsonaro till lejonen med sitt vittnesmål om kupplanen. Han erbjöd sin bekännelse i juni i utbyte mot juridiska förmåner. Överstelöjtnanten bekräftade huvudpunkterna i sin överenskommelse inför domarna. Cid upprepade att det fanns en plan för att genomföra en statskupp, och att anklagelserna från justitieministern mot de åtalade därför är sanna. Enligt militärtjänstemannen tog Bolsonaro emot, läste och föreslog ändringar i utkastet till kuppplan.
På bilden: överstelöjtnant Mauro Cid
I en del av sin deklaration bekräftade Cid att en general (Braga Netto) agerade som förbindelseperson mellan Bolsonaro och de läger som högerstyrkorna hade upprättat framför arméns högkvarter efter extremhögerns nederlag i valet 2022. Enligt domarna var detta upphovet till den efterföljande attacken mot de tre konstitutionella makterna i januari 2023. I allt detta förekom penningleveranser från Mauro Cid till major Rafael de Oliveira, som var medlem i en elitgrupp känd som ”Kids pretos”, bestående av soldater från arméns specialstyrkor. Cids berättelser bekräftades senare av de tidigare befälhavarna för armén och flygvapnet. Dessa tidigare befälhavare rapporterade också att de utsattes för press att ansluta sig till kuppen. Andra åtalade, som grädden på moset, är Alexandre Ramagem, tidigare chef för den brasilianska underrättelsetjänsten; amiral Almir Garnier, tidigare befälhavare för flottan; Anderson Torres, tidigare justitieminister och tidigare säkerhetsminister i det federala distriktet (Brasilia); General Augusto Heleno, tidigare minister för institutionell säkerhet under presidentskapet; general Paulo Sérgio Nogueira, tidigare försvarsminister; och general Walter Souza Braga Netto, tidigare försvarsminister och tidigare minister för civildepartementet.
Bolsonaro förnekar en kupplan, men erkänner samtidigt att han diskuterade ”alternativa vägar för att förbli president” efter Luiz Inácio Lula da Silvas valseger. Det som har orsakat uppståndelse bland hans anhängare, fundamentalister som försvarade ett militärt ingripande, är Bolsonaros stämpling av dem som ”galna”. Även Bolsonaros tidigare minister, Gilson Machado, har gripits för att ha hjälpt Cid att utfärda ett portugisiskt pass. Enligt den federala polisen ska han ha försökt hindra rättegången genom att hjälpa Cid att hitta sätt att lämna Brasilien. Machados gripande är alltså ytterligare ett kapitel i denna soppa. Brasiliens extremhöger står nu inför dilemmat om vem som kan vara det bästa alternativet att ersätta Bolsonaro som kandidat i presidentvalet 2026 om extremhögerns kuppledare sätts bakom galler. Ett av de mest omtalade alternativen är hans egen son, Eduardo Bolsonaro, en figur som är nästan lika kontroversiell som sin far.