Regeringen kan få rätt att på egen hand införa undantagstillstånd utan att riksdagen ska godkänna det först. Kritiker varnar för att det kan öppna upp för maktmissbruk.
Inrikes|Erik Edlund
Det handlar om regeringens proposition 2024/25:155 ”Stärkt konstitutionell beredskap”. Propositionen ger regeringen utökade befogenheter att vid allvarliga kriser i fredstid fatta beslut som normalt hade legat på riksdagens bord. Den är resultatet av en parlamentarisk kommitté som tillsattes med anledning av pandemin år 2020.
Som det ser ut nu kan riksdagen ge regeringen den här makten vid allvarliga kriser. Men det här förslaget ger regeringen möjlighet att själva tilldela sig denna rätt – att meddela föreskrifter.
Att en regering ”meddelar föreskrifter” betyder att den beslutar om rättsligt bindande regler inom ett visst område. Regeringen kan alltså inte på egen hand stifta nya lagar, men med rätt att ”meddela föreskrifter ” kan den gå in och fylla i detaljerna om hur en redan skriven lag ska fungera i praktiken om det är bråttom och det helt enkelt inte finns tid att gå den ordinarie vägen via riksdagen. Tanken är att riksdagen ska få ta ställning till ändringarna i föreskrifterna i efterhand.
Några exempel på tillfällen när detta skulle kunna ske är IT-attacker, finanskriser, terroristattacker, skogsbränder, värmeböljor och snöoväder.
Förslaget skickades ut på remiss till en mängd olika berörda institutioner och organisationer. Alltifrån Försvarsmakten och Polismyndigheten till Rymdstyrelsen, Melleruds kommun och Barnombudsmannen har fått tycka till och skicka in sina remissvar.
En av de remissinstanser som fått ta ställning till förslaget är medborgarrättsorganisationen Civil Rights Defenders. De avstyrker med emfas förslaget att regeringen själv ska kunna besluta om undantagstillstånd. De anser dessutom att förslagets definition av ”allvarliga fredstida krissituationer” är för vagt formulerad och öppnar upp för ”godtycklig tolkning och potentiellt maktmissbruk”. Civil Rights Defenders menar att denna stora grundlagsförändring strider mot rättsstatsprinciperna och skulle ge regeringen möjlighet att inskränka medborgerliga fri- och rättigheter. Risken för missbruk ökas också av att kriterierna för vilken typ av kriser som skulle kunna motivera att undantagstillstånd införs är så vagt formulerade.
Landsorganisationen, LO, skriver i sitt remissvar att de håller med om att ”Sveriges konstitutionella beredskap måste stärkas” och instämmer i allt väsentligt i de olika förslagen”. Men Landsorganisationen känner precis som Civil Rights Defenders en viss oro kring när regeringen ska få införa undantagstillstånd. ”De kriterier som utredningen anger för när detta kan ske måste vara så tydliga och skarpa att möjligheter till missbruk i princip omöjliggörs.”
Journalistförbundet varnar för konsekvenserna av förslaget. De varnar för att en auktoritär regering kan missbruka möjligheten att besluta om nya föreskrifter i syfte att genomföra förändringar som inte har stöd i riksdagen, samt inskränker grundläggande fri- och rättigheter. Detta ”i kombination med den närmast totala bristen på insyn i beredningsprocessen hos regeringen” gör att Journalistförbundet inte ställer sig bakom förslaget om att regeringen ska kunna införa ett undantagstillstånd.
Centrum för rättvisa skriver i sitt svar att de inte har några synpunkter på förslagets avsnitt om tex. formerna för riksdagens sammanträden. Men även de har synpunkter på förslaget om att regeringen ska kunna aktivera ett undantagstillstånd. De skriver att riskerna för missbruk av reglerna inte har utretts tillräckligt.
Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen (ICJ) är oroade för vad förslaget kommer innebära för domstolarnas oberoende. De hänvisar till flera artiklar som visar att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter av det slag som tagit makten i exempelvis Ungern och tidigare Polen. ”Politisering av domstolsväsende, media och akademi i dessa länder talar ett tydligt språk: det motverkar medborgares rätt till grundläggande fri- och rättigheter.” Svenska ICJ skriver vidare att ”de historiska erfarenheterna och riskerna för maktmissbruk med en i grundlagen stående delegering till regeringen visar att förslaget helt borde förkastas.”
Längre ner i sitt remissvar påminner de om att dessa risker blir allt större man ser hur rättsstatliga principer fortsätter att försvagas i Europa.
”De rapporter som kommit från Tyskland i dagarna om svagheter i dess nuvarande Konstitution som ger möjlighet för extremhögern till ett inflytande har setts som ytterst allvarliga.”
Men inte alla remissinstanser är oroade för vad propositionens förslag kommer innebära för medborgerliga fri- och rättigheter. Många av de instanser som fått svara har varit helt eller delvis positiva till propositionen. Andra, som Gällivare kommun, har inget att erinra i ärendet.
Säkerhetspolisens (SÄPO) remissvar är kortfattat. Men många skulle säkert se myndighetens svar som mycket talande, och kanske lite oroande:
”Säkerhetspolisen har, sett utifrån de intressen myndigheten har att bevaka, inga synpunkter på förslagen i betänkandet. ”