Mer än 100 poliser slog till mot fem olika platser i Stockholm och i Lettland under slutet av september. Det var ett av Ekobrottsmyndighetens största tillslag någonsin. En svensk och sju utländska medborgare greps misstänkta för att ha tvättat stora summor åt byggbranschen. Hundratals svenska byggföretag har fått hjälp att betala ut svarta löner och dölja detta bakom falska fakturor. Verksamheten beräknas ha omsatt nästan en halv miljard och ha pågått sedan 2021. Tillslaget äger rum efter ett år av kartläggning.
Inrikes|Erik Edlund
Metoden de misstänks ha använt är ett klassiskt penningtvättupplägg i flera steg. Upplägget har bestått i att man mot ersättning har hjälpt flera kundföretag att frigöra pengar till bland annat löner till svart arbetskraft. De misstänkta har via ett bolag de kontrollerar skrivit ”osanna” fakturor och skickat dem till kundbolagen. När kundbolagen betalat fakturorna, som gällt tjänster som i verkligheten aldrig utförts, har pengar frigjorts som sedan används till att betala svarta löner och till att köpa bilar som sedan säljs i utlandet. Pengarna från bilaffärerna går sedan via flera olika konton tillbaka som rena kontanter till de företag som beställt och betalat de osanna fakturorna.
Polisen kan i nuläget inte svara på hur många byggbolag som varit inblandade i upplägget. De vet bara att det rör sig om ”väldigt, väldigt många” byggbolag som använt sig av penningtvättnätverkets ”tjänster”.
Kammaråklagare Sanna Nesser säger i ett pressmeddelande på Ekobrottsmyndighetens hemsida att det rör sig om systemhotande och samhällsskadlig verksamhet.
— Utöver att mångmiljonbelopp undandras skatt, snedvrider det konkurrensen inom framförallt byggbranschen och möjliggör för oseriösa bolag att använda sig av byggarbetare utan att ta det arbetsgivaransvar som följer med att ha egna anställda.
För den enskilde byggnadsarbetaren innebär svartarbete att man inte har rätt till exempelvis A-kassa eller sjukförsäkring. Svarta pengar är heller inte pensionsgrundande, och en arbetare som utför svartarbete är mer utsatt för utnyttjande, inklusive utebliven lön, för långa arbetsdagar och farlig arbetsmiljö.
Till Sveriges Radios Ekot säger Sanna Nesser att problemet med penningtvätt och svarta pengar i byggbranschen är mer utbrett än såhär, och att det aktuella tillslaget under slutet av september inte lär ha påverkat mer än på marginalen.
— Vi kommer aldrig kunna åtala bort det här, utan det kräver fler åtgärder för att komma åt.
Även om det verkar som att den här typen av brottslighet bitit sig fast i byggbranschen så går utvecklingen att vända. Facket spelar en stor roll i det arbetet, det menar kriminologiprofessorn Amir Rostami i en intervju i tidningen Byggnadsarbetaren.
— Att arbetare organiserar sig är ett bra motmedel både mot arbetslivskriminalitet och människoexploatering.
Starka fack gör det nämligen, enligt Rostami, svårare för kriminella att utnyttja utsatta arbetare. Rostami säger att kriminella identifierar svagheter och ger sig på dem. En ensam arbetare är i deras ögon svag.
— Men om arbetare organiserar sig kan man använda den gemensamma styrkan till att säga ifrån.