Slutreplik i debatten om Dumpen: ”Det krävs en rörelse som samlar alla som drivs av en moral som säger: Nej. Stopp. Rör inte barnen”

I den intensiva debatten om sexuella övergrepp mot barn och specifikt Dumpen.se, Patrik Sjöbergs och Sara Nilsson konfrontativa projekt, har nu Gay Glans inkommit med slutreplik.
Den som missat de inledande artiklarna, med replik av Patrik Olofsson, kan läsa dem här.
Visst ska Dumpen granskas – det bör även journalistiken kring Dumpen – Internationalen

Opinion|Gay Glans

Varje år utsätts en miljon barn i Europa för sexuella övergrepp – i Sverige cirka 33 000. Barn mördas, skadas och traumatiseras. Många försöker ta sitt liv, skrämmande många lyckas.

Så ja, Patrik Olofsson – om det är moralism att kräva att barn skyddas från övergrepp, med hårdföra metoder om så krävs, eller att Israel upphör med folkmordet i Gaza, då bär jag den etiketten med stolthet.

Nej, jag skrev inte att Dagens ETC nedprioriterar folkmordet i Gaza, som Patrik O påstår. Min poäng var att Dumpen-artiklarna fick stor medial uppmärksamhet – dessvärre inte deras utmärkta bevakning av Gaza.

Patrik O menar att jag hävdar att antingen stödjer du Dumpen eller pedofilerna. Det är fel. Dumpen skall granskas – som alla aktörer, i synnerhet de som verkar i juridiska gråzoner. Men jag vidhåller: den som inte ger barnen ett oreserverat stöd riskerar att försvaga deras skydd mot övergrepp.

I kritiken av Dumpen, lägger Patrik O och Dagens ETC allt fokus på förövarnas utsatthet. Inte barnens behov av skydd.

Om de allvarliga anklagelser som riktas mot Dumpen stämmer, måste de åtgärdas. Om det visar sig omöjligt – då bildar vi en ny organisation med liknande uppdrag. 

I dag är det lagligt att sexchatta med fiktiva barn. Det är inte heller olagligt att skicka onanifilmer till barnen. Om barnet varit verkligt hade övergreppet sannolikt genomförts.

Det är en juridisk blind fläck som måste åtgärdas. Förberedelse till grova brott är olagligt – samma måste gälla vid sexuella kontakter med fiktiva barn. Om lagstiftningen ändras kan bevis säkras av polisen. Det är samhällets brister som måste kritiseras i första hand. Det betyder inte att Dumpen inte bör granskas.

Visst, pedofiler avslöjade av Dumpen har begått suicid. Men suicidrisken är lika hög oavsett hur de avslöjas. Det uppmärksammar inte Patrik O i sin ”partsinlaga” för Dagens ETC.

Om Patrik och Sara visar sig vara korrupta – då bildar vi en ny version av Dumpen. Men målet kvarstår: att skydda barnen, att få till stånd en lagändring, att göra förberedelser till sexbrott mot barn straffbart – även fiktiva barn.

Barnrättsbyrån, Röda Korset och Ecpat gör ett ovärderligt arbete.  Men de är inte aktivister. De verkar inom systemet. Dumpen utmanar systemet – för att förändra det.

Att Patrik O ifrågasätter Patrik Sjöbergs ärliga uppsåt med anledning av att han driver ett aktiebolag – utan att nämna att ETC själva är ett aktiebolag – är anmärkningsvärt.

Det är bra att en anmälan har gjorts mot Dumpen. Det är välkommet att de har brutit med Impulskontrollen efter Dagens ETC:s granskning.

Ansvaret ligger inte främst hos enskilda aktörer. Politiska förändringar måste till för att skydda barnen:

  1. Lagändringar för att säkerställa bevis.
  2.  Sexchatt med fiktiva barn, under brottsprovokation, måste rubriceras och bestraffas som förberedelse till grovt brott mot barn.
  3. Övergrepp mot barn måste ges högsta prioritet av socialtjänst, polis och rättssystemet.
  4. Forskning för att utveckla effektiva behandlingsmetoder.
  5. Alla som arbetar med barn – både i tjänsten och ideellt – måste gå en utbildning för att lära sig upptäcka varningssignaler på att ett barn är i fara.
  6. Pedofili kan inte botas – endast kontrolleras. Livstids uppföljning av dömda pedofiler med hänsyn till både rättssäkerheten och barnens trygghet.

Men för att det skall bli möjligt räcker det inte med, som Patrik O verkar tro, att vi förlitar oss på politikerna. Det krävs en rörelse som samlar alla som drivs av en moral som säger: Nej. Stopp. Rör inte barnen.

Om Dumpen är början på en sådan rörelse vet jag inte. Men de spelar en viktig roll i dagsläget för opinionsbildning och många barns liv.

Gay Glans är författare till boken Jag rörde henne inte, med erfarenhet av arbete med unga sexualförbrytare och deras offer som familjebehandlare.

  • Stiftelsen Allmänna Barnhuset – Nationell studie om sexuella övergrepp: allmannabarnhuset.se
  • Treskablinoll – Statistik om sexuella övergrepp mot barn: treskablinoll.nu
  • UNICEF Sverige – Global statistik om sexuellt våld: unicef.se