Allt fler flickor och unga kvinnor känner prestationsångest inför sina kroppar och träning visar en ny undersökning. Flickorna och kvinnorna jämför sig med varandra och många avstår helt från fysisk aktivitet av rädsla för att bli dömda för sin kropp. Det hör också ihop med ätstörningar, anorexi och bulimi och det kryper ner allt mer i åldrarna. Kroppshetsen kan visa sig redan i förskolan.
Krönika|Maria Bratt
En ny studie från Tjejzonen Kvinnororelse2025.pdf visar att det har blivit vanligare att barn och tonåringar drabbats av denna träningsångest. Det visar sig framförallt genom att flickors prestationsångest leder till att de avvisar deltagande i sportaktiviteter i grundskolan och på gymnasiet. Det är mycket prestationsångest på gympalektionerna under skolgången. En förklaring är att media matar dem med idealet att vara smala och vältränade för att kunna visa sina kroppar i träningssammanhang. En orsak är sociala mediers stora inflytande. Influencers och kändisar som är vältränade och visar upp det på tex Instagram och TikTok påverkar. Just unga flickor och kvinnor är extra sårbara och lättpåverkade och ser dom som förebilder.
Själv var jag med om det här i mina unga år på mellanstadiet. Det var där mina problem med ätstörningar började. Jag fick höra i femman att jag skulle lägga mer kål på gymnastiken då jag var en ”fläskkotlett.” Innan påhoppen började älskade jag gymnastik och fysisk aktivitet. Dessa påhopp, och ännu mer elaka påhopp om min kropp som jag fick höra: ”tjockis” ”fetto” etc gjorde till slut att jag fick ätstörningar, som senare blev allvarlig anorexi. När jag var femton år gammal blev det så allvarligt att jag var döende. Jag höll på att svälta ihjäl alltså. När jag kom till ett läkarbesök fyra dagar efter min femtonårsdag sa läkaren att jag hade max två dygn till att leva om jag inte fick näring.
Fysisk aktivitet och kraven på prestation leder till osund kroppsfixering. Många flickor och unga kvinnor känner en enorm press på att leva upp till kraven på en snygg och vältränad kropp. I vissa fall blir det även jämförelser med varandra i omklädesrummen. Visst finns det krav på pojkar och män vid unga år, men de klarar sig oftast och det leder inte till ätstörningar och anorexi. Undersökningar visar att pojkarna klarar sig bättre och att det inte leder till livsfarlig svält. Men självklart är pojkarnas situation också ett problemområde.
Som jag tidigare nämnde; jag älskade träning och fysisk aktivitet tills jag började blev retad för att jag var tjock. Jag var inte ens tjock, men det var det jag fick höra. Jag var atletisk och så pass duktig på simning att min simtränare tyckte att jag skulle börja träna innan jag blev rundare. Det som hände var att jag började lägga på mig hull i förpuberteten, vilket är vanligt hos flickor i mellanstadiet och upp mot högstadiet. Faktum är att det är en orsak till träningsfobi som utvecklas av att kroppen förändras. Många flickor drar sig för att träna då man exponerar kroppen – det blir stigmatiserat. Rädslan att dömas av omgivningen för en kropp i förändring.
Vi får heller inte glömma de politiska aspekterna med att vinstdrivande företag inom skönhetsindustrin som använder media och sociala medier för att förmedla budskap och reklam på unga kvinnors osäkerhet. Företagen tjänar miljarder på skönhetsideal som inte går att uppnå.
Flickor och kvinnor som inte har pengar att lägga på bantning, skönhet och träning mår dåligt av att inte ha råd med detta och faller ännu mer i utanförskap. Om denna målgrupp ändå vill köpa produkterna och tjänsterna blir de inte sällan skuldsatta och får ekonomiska problem. Enligt Tjejzonens rapport är det också kvinnorna med lägst inkomst som utför fysisk aktivitet i mindre
utsträckning än de med högst inkomst, i genomsnitt 37
tillfällen färre per år.
Det här förstärker olikheterna i olika grupper i samhället där de som inte har råd blir förlorarna i ett kapitalistiskt och sjukt system. Klyftorna växer ännu mer vilket hela samhället förlorar på i strävan efter jämlikhet och rättvisa.
Jag noterar att de vinstdrivande företagen inte tar ansvar och det leder också till ett samhälle präglat av sexism, vilket är väldigt farligt. Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor kommer också öka på grund av detta och det är troligt att det blir en dominoeffekt som riskerar leda till ännu mer problem.
Det behöver tas upp i undervisningen på mellanstadiet vad som händer med flickors kroppar i förpuberteten och kroppens förberedelser inför tonåren som väntar. Det behövs också diskussioner och tas upp i undervisningen om sjuka och magra kroppsideal som exponeras i media och på sociala medier.
Det är bra för hela hälsan att träna – det är kul och bra för både kropp och själ. Träning är bra för mycket: Det bildar endorfiner i hjärnan, är bra för mag- och tarmsystemet, förbättrar sömnen, motverkar psykisk ohälsa, förbättrar koncentrationen, osv. Man måste inte prestera och jämföra sig med andra. Och inte minst av allt: Det är vackert med kurvor. Så trots att det kan vara svårt, det gäller att hela tiden vara medveten om att de magra skönhetsidealen är sjuka och ohälsosamma. Och att se glädjen i fysisk aktivitet – och att det inte är någon tävling. Vi har bara en kropp – och den ska vi vara rädda om.
Maria Bratt