Vad skulle hända om det SD-ledda Tidölaget får majoritet för ytterligare en mandatperiod?
Är facket bara en sossekoloss på lerfötter?
När började den svenska arbetarrörelsen tappa sin samhällsförändrande kraft?
Och vad skulle krävas för en ny våg av facklig organisering bland unga och osäkert anställda?
Veckans Studio Internationalen är ett specialavsnitt inför ödesvalet, där historikern Håkan Blomqvist svarar på frågor om arbetarrörelsen, facklig kamp och politisk utveckling.
Studio Internationalen| Åsa Mattsson
Håkan Blomqvist sitter i styrelsen för SD, Socialistisk Politik, som driver Internationalen, och är ju väl bekant för många läsare som tidigare chefredaktör och uppskattad skribent, men han är även engagerad i Vänsterpartiet och nu i valrörelsen har stått ofta i deras valstuga på Medborgarplatsen.
Här möter han ofta skolelever som frågar om kriminalpolitik, betyg och friskolor och äldre väljare som fokuserar på miljardärsskatt, straffrabatt och klimatpolitik. Han beskriver också hur vissa väljare uttrycker en längtan efter “hur det var förr”, ofta kopplat till 1950–60‑talets välfärdsstat och låg invandring.
-Det är när välfärdssamhället var på topp helt enkelt, och man kände igen sig i sin hembygd. Det är väldigt svårt att argumentera med människor som säger att ”jag vill att det ska bli så”,och jag försöker förklara att det kommer aldrig mer att bli så som du tänker dig, ”ja men det vill jag”. Det är knepiga saker att diskutera.
Vänsterpartiets strategi och regeringsfrågan
Håkan svarar sen på en fråga om den interna debatten om huruvida Vänsterpartiet bör sitta i regering. Han själv tillhörde den minoritet på kongressen som ville ha en dansk modell: stödja S som statsminister men stå utanför regeringen. Kongressen valde dock en linje med stark vilja att ta plats i regeringen, vilket både kan ge kraft och riskera att måla in partiet i ett hörn.
– Jag har också varit med i vänstern sen 70-talet och menar att det är absolut bättre om vi kan förenas i ett gemensamt vänsterparti och att det ger större kraft och inspiration, sen måste man hitta formerna för det och det är inte så lätt för partier tenderar ju alltid, särskilt i parlamentariska sammanhang, att bli toppstyrda.
Är valet ett ödesval?
Han menar att 2026 års val verkligen är ett ödesval, ännu mer mer än 1976, och till och med mer än 1991, då Carl Bildt-regeringen vann och genomförde stora systemskiften.
– Vinner Tidö nu, och får makt över inte minst migrationen, då kommer det vi sett hittills att vara som en västanfläkt mot det som kommer.
Facklig kamp och Tesla‑strejken
På frågan om varför Tesla‑konflikten slutade i nederlag lyfter han att Tesla köpte ut strejkande. Att många strejkande inte ens var medlemmar. Att det saknades internationallt stöd – särskilt från tyska metallare. Och att strejkbryteri tilläts i en omfattning som tidigare varit helt otänkbar, till och med via Arbetsförmedlingen!
Han betonar att facket ändå inte är en “sossekoloss på lerfötter” – det finns tiotusentals aktiva medlemmar – men att Socialdemokraternas dominans i LO är ett problem.
När tappade arbetarrörelsen sin samhällsförändrande kraft?
Håkan pekar på gruvstrejken 1969 som startpunkt för en radikal våg som ledde till LAS, studieledighetslagen och löntagarfondsförslaget.
– För att återvända dit krävs fackliga strider, inte bara förhandlingar!
Klassfrågan och identitetspolitik
Håkan avfärdar motsättningen mellan klass och identitet som falsk.
– I fackliga sammanhang är klasskampen fortfarande central, men arbetarklassen ser annorlunda ut idag och rymmer fler identiteter.
LO och arbetskraftsinvandring
På frågan om varför LO är emot arbetskraftsinvandring, svarar han att det inte stämmer, men däremot har LO historiskt velat:
Undvika fascistiskt organiserade arbetare. Säkerställa svenska kollektivavtal. Och Förhindra gästarbetarsystem.
Han går igenom historiken från 1940‑talet till Reinfeldts avreglering och dagens myndighetsprövning.
SD:s finansiering – Hur kan det komma sig att SD haft råd att tapetsera hela Stockholms central med sina budskap?
Håkan förklarar att SD får stora statliga partibidrag, men också pengar via stiftelser som inte behöver redovisa sina donationer. Dessa finansierar tankesmedjor och kampanjer, vilket förklarar de stora reklamsatsningarna.
Fallande Pisa‑resultat – varför minskar svenska elevers läsförståelse och varför är de sämre i matte?
Håkan ser flera orsaker:
-Sociala medier och minskad läsning av längre texter.
-Försämrad läsförståelse även bland högskolestudenter.
-Nyliberal skolpolitik, marknadsstyrning och friskolesystemets uppsplittring.
Hur bedömer du riskerna för det svenska samhället om miljardärer som Martin Lorentzon, Spotify, och hans megarika likar, faktiskt drar härifrån?
– Riskerna för det svenska samhället tror jag är obefintliga Här talar vi om 500 personer med mångmiljardförmögenheter. De här människorna har alltid hotat med att ”då lämnar vi”, vid minsta progressivt förslag. För dem som verkligen vill göra Sverige till Caymanöarna kan det ju vara problem, men annars kan man kan titta hur de har gjort i Norge eller till och med i USA, att det inte spelar någon roll om de flyttar.
Antisemitismanklagelser mot Vänsterpartiet
Hur kan det komma sig att högerns pågående demonisering av V genom att använda antisemitiska anklagelser är så pass effektiv?
Håkan pekar på att förintelsen är ett historiskt trauma som präglar västvärlden. Antisemitismväckande signaler får starkt genomslag.
SD använder anklagelser instrumentellt trots sin egen koppling till extremhögern.
Håkan menar att vänstern måste bli bättre på att bemöta anklagelserna och lyfta fram högerns egna problem, som tex SD‑företrädare med kopplingar till vit makt‑musik.
Avslutning
Intervjun avslutas med uppmaningar att mobilisera inför valet och att stärka vänsterns egen medieproduktion, som Internationalen.
Det ligger flera korta klipp från intervjun ute på Youtube. här är en om straffrabatterna:
🔴 Historikern Håkan Blomqvist om straffrabatterna – YouTube
Och här kan du lyssna på hela programmet:
Historikern Håkan Blomqvist svarar på Frågor om Arbetarrörelsen