I Madrid dog en kvinna som städade gatorna av värmeslag, samtidigt som Amazongrundaren Jeff Bezos hyrde in halva Venedig, ön San Giorgio Maggiore, för att gifta sig flott tillsammans med andra superrika kändisar.
Alex Fuentes rapporterar från värmeböljans Spanien och funderar över dess orsaker och konsekvenser.
Krönika|Alex Fuentes
Det var en inplanerad resa till Spanien, resan hade bestämts långt före värmeböljan som tog över hela södra Europa i slutet av juni och i början av juli. När jag och de mina lämnade Aeropuerto Adolfo Suárez Madrid-Barajas i Madrid och gick ut på gatan möttes vi direkt av en värme likt den man känner när man öppnar en varm köksugn eller när man sätter sig i en bil som har varit parkerad i många timmar under brinnande sol. Jag blev genast medveten om att luften var extremt het. Vår vän körde oss till Las Rosas, en medelklassförort utanför Madrid. Väl hemma var allt frid och fröjd. Några timmar senare öppnade jag balkongdörren eftersom utsikten såg fint ut, men det var så hett och inte att undra på; det var 39 grader varmt ute och betydligt varmare skulle det bli.
Dagen efter blev det återigen tåg och nu på väg till Gijón i Asturien, i norra Spanien vid Biscayabukten, som var den enda regionen i hela Spanien som erbjöd uthärdlig värme. Övernattning i Pola de Laviana, en stor pittoresk och trevlig by, för att träffa vänner som deltog i kampen mot Francisco Francos fascistiska diktatur när det begav sig. Det var spännande att lyssna på, för oss okända berättelser, om den underjordiska kampen mot fascismen. En del av våra vänners släktingar avrättades av Francos fascister, andra förföljdes och avskedades från gruvan i Gijón.
Krisen i dagens socialdemokratiska regering, där premiärminister Pedro Sánchez högra hand åtalades i samband med en otrolig korruptionsskandal inom Transportministeriet, var ett obligatoriskt ämne. Vi fick besöka kommunfullmäktige i Laviana som styrs av PSOE (socialdemokrater). Resan fortsatte sedan till Puerto de Tarna, ett vackert bergspass med en höjd av 1 492 meter över havet, en historisk hamn som förbinder Asturien och staden León. I Tarna, bland enormt höga och vackra berg med varierande gröna nyanser, pratade vi mer utförligt om den extrema värmeböljan som drabbat Spanien.

Värmeböljan har utan tvekan strukturella och globala orsaker, men det finns också ett politiskt ansvar med i bilden. Global uppvärmning, förbränning av fossila bränslen, intensiv jordbruksnäring och den kapitalistiska produktionsmodellen, höjer genomsnittliga och extrema temperaturer inte bara i Spanien utan över hela planeten. Spanien, på grund av sitt geografiska läge, är särskilt drabbat av detta fenomen, i vad som redan anses vara en process av mediterraneización (medelhavsmässig) klimatförändring i stora delar av landet. Stora energibolag som Repsol, Endesa och Naturgy har uppnått rekordvinster samtidigt som ägarna fortsätter att investera i fossila bränslen, vilket bromsar en nödvändig energiomställning. Expansionen av massturism, aggressiv stadsutveckling och fastighetsspekulation (särskilt vid kusten och i södra delen av landet) har förstört naturliga ekosystem (skogar, våtmarker, gröna korridorer) som tidigare mildrade värmen.
Påverkas alla spanjorer lika av värmeböljan? Den tilltagande värmeböljan leder till ojämlika effekter och förvärrar befintliga sociala ojämlikheter. De mest drabbade är bygg-, jordbruks- och leveransarbetare. Många är migranter utan fullständiga arbetsrättigheter. Detsamma gäller för städ-, hotell- och logistikarbetare, ofta utan tillgång till klimatkontrollerade utrymmen. Även människor som bor ensamma eller under osäkra förhållanden, utan luftkonditionering eller är rädda för att slå på den på grund av energikostnader, drabbas hårt av värmeböljan. De som bor i undermåliga bostäder, kåkstäder eller byggnader utan värmeisolering lider på liknande sätt, vilket resulterar i en extrem temperatur utan tillflyktsort. Samma sak händer i avfolkade landsbygdsområden, där det finns mindre tillgång till akutmedicinska tjänster, transporter och socialt bistånd vid klimatkriser.
Extremhettan har slagit mot stora delar av Spanien och det utfärdas röda och orangea vädervarningar. Medan vi var i Spanien nåddes temperaturen 46 grader, det är ju livsfarligt! Lever inte politikerna i samma värld som oss andra, varför vidtar man inte varaktiga åtgärder för att förebygga extrem värme? Visst, i Spanien vidtar den ”progressiva” socialdemokratiskt ledda regeringen åtgärder, med det är långt ifrån tillräckligt. Varje sommar aktiverar hälsoministeriet planer med beredskapsnivåer, rekommendationer och ökad personalstyrka inom sjukvården i vissa områden. Vissa autonoma regioner har vidtagit liknande åtgärder. Efter att flera arbetare dött i värmeslag de senaste åren (en arbetare dog medan vi var där) har regeringen implementerat åtgärder för att förbjuda utomhusarbete under perioder av extrem värme, även om implementeringen är ojämn och många privatägda företag kringgår dem. Men åtgärderna är minst sagt motsägelsefulla. Medan mildrande åtgärder främjas fortsätter fossila bränslen att subventioneras, storskalig turism och stadsutvecklingsprojekt tillåts, och viktiga sektorer som energi nationaliseras inte, vilket lämnar många människor i energioligopolets händer.
Efter att ha lämnat Puerto de Terna och staden Laviana i norra Asturien påbörjar vi vår tågresa tillbaka till Madrid. Återigen möter vi Madrids ugn. Den obevekliga solen tar över betongen, asfalten och byggnaderna och allt som kommer i dess väg, vilket får hela staden att svälla av värmen och den förlängs till outhärdliga nivåer. Kvällen innan vi lämnar Madrid bestämmer vi oss för att gå ut och äta middag, så sent som möjligt för att undvika hettan. Men värmen följer med ändå. I nästan 24 timmar bedövar den oss. Det finns några träd runt omkring, men jag ser inte ett enda löv röra sig; det är som om allt, absolut allt, är statiskt. Vinden är som avskaffad känns det som, vindstyrkan eller vindbyar är minus noll och lite till. Det är redan midnatt, och en ny dag börjar, temperaturen har inte sjunkit under 36 grader. Det är nu jag längtar efter den behagliga värmen i Sverige, där man kan se och höra trädens lövsång, även om solen skiner. Ytterligare varningar för fortsatt värme, temperaturen är långt över snittet. Ultravioletta solstrålar är farliga när dessa når nivå tre och i Madrid är på nivån tio.
Värmeböljor är ett uttryck för den klimatkollaps som genererats av ett rovgirigt kapitalistiskt system. Samtidigt som värmeböljan pågick för fullt hyrde Amazongrundaren Jeff Bezos in Venedig, ön San Giorgio Maggiore, för att gifta sig flott tillsammans med andra superrika kändisar vilket väckte stark kritik i Venedig eftersom den påkostade ceremonin fick negativ påverkan på staden och massturism. Det är brådskande att vidta avgörande åtgärder, åtgärder som inte utmanar de rikas intressen eller sätter den arbetande majoritetens liv och välbefinnande i centrum. Klimaträttvisa kräver en radikal omvandling av dagens härskande ekonomiska modell, det innebär demokratisering av energi, arbetskraft och stadsplanering över hela planeten. Nu är vi hemma igen och jag saknar inte värmeböljan, däremot asturiernas magiska dialekt.
Texten på bilden översatt: Värmen vi har över oss är de träd som saknas