Det statliga flygplatsbolaget Swedavia har bedömt 90-åriga Bromma flygplats som olönsam. Ändå vill inte Tidöregeringen lägga ned.
Den 30 juli inföll den så kallade Global Overshoot Day, dagen då vi redan har använt hela årets förnyelsebara resurser.
Man kan förstås inte skylla alla klimatproblem på flyget. Men en liten del av lösningen kan faktiskt finnas precis utanför min körhytt, skriver spårvagnsföraren Andreas Nyman.
Krönika | Andreas Nyman
En ensam kråka sitter uppflugen på det gamla flygledartornet vid Bromma flygplats. Den blickar ut över de vidsträckta landningsbanorna, mot det golfbollsliknande radartornet i Bällsta och slutligen sneglar den ned på mig där jag sitter i spårvagnshytten och väntar på avgångstid.
Kanske minns den lugnare tider, då det bara var enstaka riskkapitalister som flög privatjet till Alperna med sina mopsar som enda sällskap.
Men sedan förra sommaren har reguljärflyget börjat återvända till Bromma.
Kråkan lägger nog ingen värdering i vem som flyger och varför. För den är nog flygplanen mest något stort som stör, och möjligen ger en tråkig bismak till maten. Men vi människor borde kanske veta bättre.
Andreas utsikt mot flygledartornet från körhytten på Tvärbanan.
Själv stannade jag hemma i sommar, och på marken. En enkel semester på SL-kort och medhavd matsäck. Dagsturer med tågen, eller pendelbåt till någon badvik i skärgården. Jag odlade en mynta på balkongen, men den åt hungriga larver upp så att bara pinnar var kvar. Inget märkvärdigt egentligen, men det finns något fint i det lilla.
Det är sommar och Europa står i lågor. Det har blivit som en årlig följetong nu. EU varnar för att det här kan bli den värsta brandsäsongen i modern tid. FN-chefen riktar skarp kritik mot den fortsatta användningen av kol, olja och gas. Han varnar för att konsekvenserna kan bli fasansfulla.
Samtidigt skriver kvällstidningarna om varför svenskar söker värmen i Sydeuropa, medan högern går till val på löften om billigare bensin.
Forskare världen över är i dag överens om att mänskliga utsläpp driver klimatförändringarna. Med stigande temperaturer ökar risken för extremväder. För ett land som Sverige kan ett varmare klimat låta lockande. Men varje extra grad innebär också ökade risker för bränder, missväxt och översvämningar. Det våta blir våtare och det torra blir torrare. Redan idag tvingas människor lämna sina hem när klimatförändringarna gör deras livsvillkor allt svårare.
Petroleumindustrin har, precis som tobaksbolagen före dem, länge vetat vilken skada de gör. Och på samma sätt har de satsat stora pengar på att blanda korten. Sådda tvivel, köpta forskare och ett individualiserat klimatansvar.
Klimatfrågan har på så sätt allt mer kommit att handla om våra enskilda val, snarare än om vilka krafter som styr utvecklingen.
Den 30 juli inföll den så kallade Global Overshoot Day, dagen då vi redan har använt hela årets förnyelsebara resurser. Jag kommer att tänka på larverna på min balkong, men där de enkelt kan hitta en ny planta har vi bara ett jordklot.
Vem är det egentligen som tjänar på att klimatmål skrotas? Vem vinner på att vi inte litar på forskarna? Och vem gynnas av att regeringen prioriterar flyget framför järnvägen?
Man kan förstås inte skylla alla klimatproblem på flyget. Men en liten del av lösningen kan faktiskt finnas precis utanför min körhytt.
Hela det stora fältet bakom den röda väderkvarnen vid Lillsjön är tänkt att bli en ny stadsdel. 22 500 nya lägenheter ska kunna erbjuda hem åt 50 000 nya stockholmare. En klimatsmart stadsdel, som det rödgröna styret i Stockholms stad beskrivit den. Bebyggelse som tidigare hållits isär av flygfältet knyts ihop och spårvägen blir en pulsåder genom de nya kvarteren.
Behovet av marksanering är stort efter alla år i drift. Ju förr den kommer igång, desto snabbare kan bygget påbörjas.
Det är 90 år sedan Bromma flygplats invigdes, och avtalet med staden löper till 2038, men det finns möjlighet att lägga ned tidigare.
Det statliga flygplatsbolaget Swedavia har bedömt flygplatsen som olönsam. Ändå vill inte Tidöregeringen lägga ned. Här finns möjligheten för en framtida rödgrön regering att visa vad den går för.
Bostäder och minskad klimatpåverkan är den självklara vägen framåt.