En genomgång av kolonialismens historia och en diskussion om hur socialister egentligen ska se på dagens USA och Kina. Är de lika illa?
Och finns idag några socialistiska plattformar som kan utmana kapitalismen, ens om den är i sönderfall?
Inrikes| Åsa Mattsson
En av gästerna, John Hörnquist, kunde tyvärr inte närvara, men det blev ändå intressanta inlägg och samtal på SP:s studieutskotts seminarium på Solidaritetshuset om Imperialism – igår och idag. Studieutskottets Janne Hägglöf som arrangerade, inledde med en betraktelse över de västliga kapitalistiska staternas expansion i den äldre koloniala världen som började redan under slutet av 1400-talet med Portugals och Spaniens imperiebyggnad i Latinamerika och Sydöstasien. Under 1600-talet kom Nederländerna att bli en ledande kolonialmakt. Den rollen övertogs under 1700-talet av England. Under detta första skede fram till omkring år 1800 utgjordes den koloniala exploateringen av plundring av ädelmetaller, jordbruksprodukter och arbetskraft.
Nu har världen framförallt sedan andra världskriget tvingats vänja sig vid USA som den stora imperiemakten. USA som ville avskaffa de gamla europeiska kolonierna, men samtidigt ha egna i en öppen amerikanskt dominerad kapitalism.
-Den nya världsordningen efter andra världskriget innebär att multinationella företag började ställa krav på staterna. Nu har vi ett läge där staterna garanterar kapitalismen, sa Janne Hägglöf.
Anders Karlsson beskrev sen USA som en fortsatt extremt aggressiv stormakt under Trumps andra mandatperiod, med kraftigt ökade militära insatser, hårdare sanktioner mot Kuba och en allt mer auktoritär inrikespolitik. Han betonade hur USA försöker behålla sin globala dominans i konkurrensen med Kina.
Samtidigt framhöll han att Kina snabbt stärker sin ekonomiska och militära ställning, bland annat genom utlåning till andra länder och ökande inflytande i Sydkinesiska havet. Konflikten kring Taiwan ses som en särskilt farlig motsättning mellan Kina och USA.
Karlsson beskrev både USA och Kina som imperialistiska makter och anser att socialister inte bör stödja någon av dem.
– Vi som socialister har ingen anledning att ta ställning, vi är emot bägge.
Han menade att Kina inte är socialistiskt utan statskapitalistiskt, att arbetare saknar grundläggande fackliga rättigheter och att kapitalismen i praktiken dominerar världen idag. Enligt honom saknas idag starka socialistiska alternativ till kapitalismen.
– Det finns inga socialistiska plattformar som kan stå i motsats till kapitalismen nu. Inte ens på Kuba.
-Enda landet som inte är kapitalistiskt är Nordkorea, och där är vi tillbaka vid 1914, avslutade Anders Karlsson.
På frågestunden efteråt invände dock Gunnar Wall mot bilden av Kina och USA som jämförbara imperiemakter:
-De har ingen Musk, som är större än staten. Jag tycker inte att det är rättvist och rimligt att jämställa dem. Det handlar om att jag tror att Kinas framgång speglar det faktum att kapitalismen håller på att rasa samman av inre motsättningar, och då är det inte oväsentligt att en stor stat kan ta itu med tex klimatproblem på ett annat sätt än i USA.
Lyssna också på senaste poddavsnittet med Janne Hägglöf från Studieutskottet: