Utan karensdagar ökar sjukskrivningarna på måndagar. Det ”vet” Jimmie Åkesson.
Internationalen ger svar på tal.
Svar på tal | Internationalen
”Slopad karens leder till fusk”
Sedan den allmänna sjukförsäkringen infördes har det stått en strid om hur omfattande ersättningen ska vara. En strid som återspeglar såväl olika intressen som människosyn. I valet handlar striden om karensen, att vi får avdrag för den första sjukdagen. Detta avdrag säger såväl S, V och MP att de är emot. Kravet att avskaffa karensen stöds också av LO.
När karensavdraget infördes 1992 var argumentet att få ner kostnaderna för sjukfrånvaro och samtidigt motverka korttidssjukskrivningar. Det skulle ge ”incitament” – eller snarare en piska – för att tvinga lönearbetare till jobbet. Denna piska har alltid slagit hårdast mot låginkomsttagare, timanställda och kvinnor i offentlig sektor – grupper med små ekonomiska marginaler och hög exponering för smitta. Karensavdraget är också ett orättvist avdrag eftersom möjligheten att jobba hemifrån ser väldigt olika ut i olika yrken.
Men både företrädare för kapitalägarna, moderaterna och sverigedemokraterna är helt emot ett avskaffande av karensen. De menar att folk kommer sjukskriva sig mera. Det kommer att öka ”överutnyttjande och fusk”. De pekar på Norge. I likhet med övriga nordiska länder har Norge inte karens. En högre andel är också sjukskrivna i Norge.
Att fler kommer sjukskriva sig om vi tar bort karensen är inte orimligt. Idag är det många som låter bli att sjukanmäla sig trots att de är sjuka. I stället för att ifrågasätta sjukfrånvaron så borde vi titta på problemet med sjuknärvaro, det vill säga att man jobbar fast man är sjuk. Enligt studier från Karolinska Institutet och Umeå universitet finns det ett tydligt samband mellan karensavdraget och ökad smittspridning under influensasäsonger. Vårdpersonal med låg lön och otrygga anställningar väljer ofta att arbeta trots feber eller hosta, vilket i sin tur riskerar patienters och brukares hälsa. Varje år går över två miljoner anställda till jobbet minst två gånger per år när de istället borde sjukskriva sig. Detta enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen, som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort. Forskning visar också på att sjuknärvaron både är skadlig för hälsan och dyr. Att jobba sjuk är skadligt för hälsan på lång sikt och vi smittar också andra med ökade kostnader som följd.
Kapitalet och högern säger att slopad karens kommer att bli alldeles för dyrt. Svenskt Näringsliv säger att det kommer kosta 42 miljarder kronor per år. De beräkningar som gjorts av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet visar istället på en kostnad på ungefär fem miljarder. Under pandemin infördes en ersättning för karensavdraget mellan 11 mars 2020 och 30 september 2021. Under ett och ett halvt år fick 2,2 miljoner personer ersättning för karens till en kostnad av 6,7 miljarder kronor. Alltså drygt 4 miljarder för ett år. Och det var ett år med en pandemi där det fanns en uttalad uppmaning att den som kände sig sjuk absolut inte skulle gå till jobbet.
Att avskaffa karensen är en rättvis och rimlig reform. Kostnaden för reformen borde oavsett dess storlek betalas genom att omfördela rikedom i samhället.