En våg av mobiliseringar och uppror har pågått och pågår nu i många länder i Europa. Alla har sina speciella orsaker och uttryck, men också mycket som förenar. Det är uppror mot korrupta makthavare, för social rättvisa, för anständiga utbildningssystem och rätten till bostad till rimligt pris. Överallt är det ungdomar som går i spetsen. Precis som så många gånger tidigare.
Här en genomgång av några strider.
Utrikes | Anders Fraurud
Frankrike
Det började med att elever vid några gymnasieskolor i Paris förorter protesterade mot sina slitna skolor, försämrad undervisning, orimliga scheman och brist på lärare.
De första protesterna spred sig snabbt och fick ökat stöd. Men regeringen släppte lös den våldsamma franska polisen mot eleverna. Det ledde till att både lärarnas fackliga organisationer och elevernas föräldrar mobiliserades. Föräldrar och lärare bildade kedjor och ställde upp som mänskliga sköldar för att skydda eleverna mot all polisbrutalitet.
Den 6 oktober demonstrerade närmare en halv miljon över hela Frankrike till stöd för elevernas krav. Och det fortsatte. Den 18 oktober fyllde 800 000 protesterande människor gatorna i städer över hela landet. Och rörelsen har gått vidare i protest mot ökade levnadsomkostnader och mot nedskärningar i välfärden.
När regeringen upphävde demonstrationsrätten utom för fackliga organisationer och införde utegångsförbud stoppade det inte heller rörelsen. Istället gick bortåt en miljon ut på gatorna över hela landet. Men nu bakom fackföreningen CGT:s fanor.
Även Gula västarna har dragits in i rörelsen och de har utlyst lördag 31oktober som kampdag. Och den 5 november har CGT utlyst generalstrejk.
Spanien
I Spanien sker nästan 30 000 vräkningar per år. För åtta år sedan lovade den socialdemokratiska statsministern Pedro Sanchez att det skulle bli slut på vräkningarna. Men det blev inte så och missnöjet växte.
När 87-åriga Maricarmen i september skulle vräkas från sin bostad där hon bott i 70 år, blev det gnistan som startade en massrörelse där tusentals människor ockuperade torget Puerta del Sol i Madrid.
Trots protesterna vräktes Maricarmen, buren på en bår. Polisen gick våldsamt fram mot Maricarmens försvarare. Då gick tiotusentals demonstranter i 60 städer över hela Spanien ut på gatorna och mötte batonger, tårgas och gummikulor.
Tisdagen den 29 september uppnåddes en sorts seger då Maricarmen kunde återvända till sitt hem, med en fryst hyra. Men strax därefter dog hon. Samtidigt fortsatte protesterna och i Madrid förenades man på gatorna med lärare som strejkar i region Madrid från den 14 oktober.
Proteströrelsen har också gjort att regeringen har utlyst nyval.
En av protesternas slogan har varit: ”inkräktarna är investerarna”. I ett land där frågan om invandring varit dominerande bland annat efter händelserna i Ceuta, visar det hur rörelser också kan ändra det som rör sig i människors huvuden.
Portugal
Portugal är det euroland där huspriserna har stigit mest. Bara 2 procent av bostäderna är sociala bostäder trots att det finns många fler fattiga. Hyran per kvadratmeter har fördubblats under de senaste fem åren. I genomsnitt använder människor 50 procent av sin inkomst på hyra.
Här har förslag om en ny hyreslag mött protester. Förslaget innebär att antalet månadshyror som en hyresgäst måste betala i förskott vid tecknande av ett hyresavtal ska ökas till tre.
Den 10 oktober organiserade en koalition av olika grupper och föreningar, kallad ”Não Dá Mais” (”Vi klarar inte av det längre”), demonstrationer mot de stigande levnadskostnaderna i fem städer, med flera tusen deltagare.
Den 17 oktober samordnade demonstrationerna bostadsprotester med fackliga mobiliseringar. Det har fått extremhögern att börja backa om den nya hyreslagen.
Läger med kulturevenemang och workshops, där arrangörerna sköter den dagliga driften av catering, säkerhet och städning, har växt upp i städer som Lissabon och Coimbra.
Italien
Den 17 oktober deltog studenter tillsammans med fackföreningen CGIL:s demonstration i Rom. CGIL är den största fackliga centralorganisationen i Italien. Omkring 100 000 marscherade mot de stigande levnadskostnaderna.
De fackliga USB-förbunden kallar till generalstrejker den 30 oktober och CGIL den 20 november. Studentorganisationerna har meddelat att de stöder dessa aktionsdagar.
Belgien
I federationen Vallonien-Bryssel har politikerna drivit igenom ökad arbetstid för lärare i gymnasieutbildningen, höjda studieavgifter för högre utbildning och nedskärningar i budgetar för skolinfrastruktur.
I hela Vallonien och Bryssel har detta mötts av kraftiga protester från studenter och fackföreningar. Gymnasieelever står i frontlinjen.
Vid demonstration den 9 oktober, som dominerades av unga människor, angreps demonstranterna med tårgas och vattenkanoner.
Albanien
Sedan slutet av maj har albaner dag efter dag protesterat i Tirana mot ett lyxigt turistkomplex som USA:s president Donald Trumps dotter Ivanka och svärson Jared Kushner planerar att bygga tillsammans med en albansk investerare. Till en början var det bara några hundra demonstranter, men det har nu blivit en massrörelse.
Ibland går tiotusentals människor ut på gatorna – i ett land med bara 2,5 miljoner invånare. Det som började som en mobilisering mot miljöförstöring har blivit ett ifrågasättande av systemet.
”Albanien är inte till salu”, är slagordet som skanderas natt efter natt av folkmassorna. De samlas på Skanderbegtorget i stadens centrum och på gatorna som leder till regeringskvarteret.
Den rosa flamingon har blivt upprorets symbol. Den representerar varken ett parti, en nation eller en ledare. Men rörelsen har samlat en bred koalition, inklusive vänsterorganisationer, medlemmar av HBTQ+-communityt, miljöaktivister, representanter för de fyra religiösa samfunden och feministiska kollektiv. Men också – vilket visar på den motsägelsefulla karaktären hos rörelsen – konservativa, nationalistiska och högerextrema krafter.
Serbien
Det nationalkonservativa partiet SNS med Aleksandar Vučić i ledningen har styrt landet sedan 2012. Med alltmer auktoritära metoder och tilltagande korruption. Den 1 november 2024 kollapsade taket vid järnvägsstationen Novi Sad i Belgrad. 16 personer dödades. Kritiker menade att det handlade om korruption och bristande tillsyn. Detta startade protesterna som främst har riktats mot den omfattande korruptionen i landet. Protesterna blev landsomfattande och har pågått sedan dess. Några dagar före valet 25 oktober demonstrerade 150 000 personer på gatorna i Belgrad mot det styrande partiet SNS och Aleksandar Vučić.
Studenter hade en ledande roll i protesterna och i maj 2025 bildades Studentlistan som krävde att valen skulle läggas tidigare. Den 9 september 2026 tillkännagavs att val skulle hållas 25 oktober. Och Studentlistan vann valet med en egen majoritet i nationalförsamlingen.
På deras lista stod inga studenter. Istället hade man 250 kandidater som var akademiker, ”experter” och offentliga personer och som valts ut som representanter av studentrörelsen.
Nu återstår att se vad som kommer genomföras i deras 11-punktsprogram. Högt upp står att satsa på att ”rengöra” institutionerna från korruption. Det ska bland annat ske genom en särskild åklagarpolis som enbart ska hantera all den korruption som skett de senaste 14 åren.
Man har också pratat om olika direktdemokratiska processer som medborgarråd, öppna samtalsprocesser och mer decentraliserade former av beslutsfattning.