USA trappar upp sin militära närvaro i Karibien under förevändningen att bekämpa narkotikahandel. Den massiva flottans styrka, med världens största hangarfartyg USS Gerald R. Ford i spetsen, pekar dock på något annat: ett förberett angrepp på Venezuela. Flera internationella aktörer, däribland FN och Frankrike, varnar för att Washingtons agerande bryter mot folkrätten.
Kommentar|Alex Fuentes
Den 10 november erkände USA:s krigsminister Pete Hegseth att amerikanska marinsoldater dödat ytterligare sex personer i östra Stilla havet. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk och organisationer som Human Rights Watch har fördömt händelserna som ”utomrättsliga avrättningar”. Den militära offensiven mot Venezuela – som Donald Trump tillkännagav redan den 19 augusti – har nu tagit en konkret och farlig vändning. Den 11 november anlände världens största hangarfartyg, USS Gerald R. Ford, till Karibien, bara mil från Venezuelas kust.
Ombord finns över 4 500 marinsoldater, mer än 70 Tomahawk-missiler, ett kärnreaktordrivet system och 75 krigsflygplan. Tillsammans med en kärnvapenbestyckad ubåt och åtta andra krigsfartyg – däribland det amfibiska anfallsfartyget USS Iwo Jima, utgör detta den största USA-flottans ansamlingen i Karibien på över två decennier. Enligt Center for Strategic and International Studies är det den fjärde största Tomahawk-ansamlingen i modern tid.
Mot vem? Mot narkotikahandlare?
Flottstyrkan omfattar tre missiljagare, två tankfartyg, en missilkryssare, ett sjukhusfartyg, ett ubåtstestfartyg – samt 15 B-2-, 48 B-52- och 28 B-1-bombplan redo att starta från USA. En arsenal som femfaldigt överstiger Venezuelas hela flygkapacitet.
För att jaga knark?
Kritiken växer nu även inom USA:s egna gränser. Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har kallat det ”skrämmande att se våra styrkor spränga fartyg utan transparens, utan kongressens medgivande”. Även Washingtons allierade börjar ta avstånd. Storbritannien har slutat dela underrättelseuppgifter med USA, Kanada har klargjort att dess samarbete med kustbevakningen ”är helt fristående från dessa operationer”, och Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot varnar för att de amerikanska attackerna bryter mot internationell rätt, särskilt eftersom Frankrike har territorier i Karibien.
”För narkotikan?”, frågar han retoriskt.
G7-ländernas utrikesministrar slog under sitt möte i Kanada fast att USA:s militära upptrappning i Karibien ”bryter mot internationell rätt”. Men Marco Rubio vägrar lyssna på det örat och insisterade på att dagens värld är en laglös värld där den starkaste bestämmer: ”Jag tror inte att Europeiska unionen kan avgöra vad som är internationell rätt…”, sade han och avfärdade de allierades kritik mot de 19 attacker som den amerikanska militären har genomfört utanför Latinamerikas Stillahavskust, där de redan har mördat 76 människor.
Samtidigt mobiliserar Venezuela. President Nicolás Maduro har beordrat 200 000 soldater i beredskap, och Colombias president Gustavo Petro har avbrutit allt underrättelsesamarbete med USA. En kapten i Milicia Nacional Bolivariana (Bolivarianska Nationella Milisenden) säger till France 24: ”Att angripa Latinamerika skulle vara den korta stubinen till ett krig som skulle vara länge.”
Ryssland har svarat med att leverera moderna luftförsvarssystem – Pantsir F-1 och Buk-M2E, utrustade med över 5 000 Igla-S-missiler – samt enligt uppgift förberett leveranser av hypersoniska Oréshnik-missiler. Moskva hänvisar till ett giltigt strategiskt samarbetsavtal med Caracas och
utrikesministeriets talesperson Maria Zajarova varnar: ”En direkt aggression från USA skulle bara förvärra situationen, inte lösa den.”
Washingtons hökar, med namn som Marco Rubio i spetsen, fortsätter att upprepa lögnen om att Maduro och Colombias Petro leder ”narkotikakarteller”. Och i en bisarr gest av politisk cynism applåderar den högerextrema oppositionsledaren María Corina Machado, nyligen belönad med Nobels fredspris, Trumps ”strategi” som ”absolut korrekt” och att den imperialistiska offensiven mot Venezuela ”nu gått in i sin uppgörelsALERTA! USA:s militära krigshot mot Venezuelaens fas.” Men sanningen är tydlig:
”Kriget mot drogerna” är bara en täckmantel.
Det verkliga målet är kontroll över Latinamerikas resurser och territorier – oljeintressen, finansiella flöden och militär dominans.
ALERTA!
Oavsett vilken kritik vi har mot Venezuelas regering måste vänstern stå enad mot varje imperialistisk aggression. Ett angrepp mot Venezuela är ett angrepp mot hela Latinamerika och mot folkens rätt till självbestämmande. Följaktligen är det självklart att vara alert och säga: Nej till nordamerikansk intervention i Venezuela! Solidaritet med Latinamerikas folk – mot krig, mot imperialismen!