Moderaterna, tillsammans med ungdomarna i MUF, har i dagarna lanserat ett nytt vallöfte inför nästa mandatperiod; sänk åldersgränsen på Systembolaget till 18 år. Det här är givetvis valfläsk och tänkt att slå blå dunster i ögonen på förstagångsväljare.
Bilden på Ulf är AI-genererad
En midsommarkrönika | Patrik Olofsson
På Moderaternas hemsida förklarar man varför man vill slå ett slag för alkoholen – det är ”en källa till njutning och glädje”. Ja, det kan den vara. Och det finns många andra produkter som kan kvala in till omdömet ”en källa till njutning och glädje”, som vi valt att förbjuda. Den bistra sanningen är väl att alkohol (och en del andra produkter) inte bara är ”en källa till njutning och glädje”, utan att det finns en baksida som motiverar restriktioner.
Regeringen har under denna mandatperiod gjort en rad lättnader på alkoholområdet; gårdsförsäljningen, slopat matkravet, förenkling att kunna kombinera alkohol med catering o s v.
Och efter varje regeländring är man triumfatorisk, som om det skulle vara svårt att öka alkoholkonsumtionen i Sverige. Jag tror en chimpans, med lätthet, kan få upp alkoholkonsumtionen i Sverige.
Svensk alkoholpolitik har alltid varit en dragkamp mellan vinstmaximering och folkhälsan.
Alkoholen var länge ett manligt fenomen och brännvinet stod för det tunga artilleriet i konsumtionsmönstret. Vin var en lyxvara och fanns oftast bara som starkvin eller dessertvin.
Den stora orealiserad marknaden var ju kvinnorna. Speciellt när kvinnorna allt mer klev ut på arbetsmarknaden och började tjäna egna pengar.
Det var rätt utsiktslöst att göra dem till några stora brännvinsdrickare. Men efter andra världskriget lanserades lättare bordsviner som Vino Tinto, som skulle funka som inkörsport.
Man började mer och mer ta fram lättdruckna viner som motsvarade vad svenskarna stötte på när de börjat åka på charterresor. I början försökte man hitta på landstypiska namn, men efter ett tag tröttnade man och kallade blasket bara för Spanskt-/Franskt-/Italienskt lantvin. Vad innehöll det? Det vill du inte veta.
Vitt vin och räkor
Man lyckades också med taco-tricket; lura i kvinnor att höjden av kultur och fredagsmys var två nävar räkor nedsköljd med en vit billig halvsliskig Liebfraumilch.
Men pendeln slog också åt andra hållet. Under motbokens tid fick inte gifta kvinnor en egen ranson. Om frun i huset ville ha sin Vino Tinto fick det gå på mannens ranson. Teorin var kanske att kvinnans alkoholkonsumtion skulle minska mannen. Det hände inte.
Det som hände efter motbokens avskaffande 1955 var att både män och kvinnor ökade sin konsumtion. Antalet kvinnliga alkoholister ökade från 2% (av alla alkoholister) före motboken till 4% tio år efter motboken, och till 17% i slutet på1970-talet.
Så att få upp kvinnors alkoholkonsumtion, genom främst vin, lyckades över förväntan. Man hade inte gett upp hoppet att kvinnor skulle dricka starkare varor, så lanseringen av ”kaffelikör” i början av 1960-talet hade viss effekt. Med ”Kaffelikör” menas inte likör med kaffesmak, utan när man tar kaffe efter maten så tar man en stänkare till det.
Man ville introducera en ”aveckultur” i Sverige. Man månade om att vi skulle bli mer sofistikerade och Cointreau lanserades hårt som den perfekta, förfinade franska avslutningen på en middag.
Förfiningen anammades mest bland kvinnor. Männen hade ju redan sedan gammalt en ”aveckultur” – den barbariska kaffekasken.
Mellanölet ut i butikerna
Ungdomar var ju också en outnyttjad marknad med stor potential. När man 1965 släppte lös mellanölet i matbutikerna gick det fort. Tio år senare hade nästan 90 procent av alla niondeklassare druckit alkohol. Under 1970-talet nådde vi historiskt de högsta nivåerna på ungdomsdrickandet.
Efter att den förhållandevis smakrika mellanölen 1977 bytts ut mot den mer vattniga folkölen sjönk ungdomars alkoholkonsumtion drastiskt. På några år hade alkoholkonsumtionen halverats.
Även om motivation att bli berusad kanske är hög hos många ungdomar, så är det nästan omöjligt att få i sig den oerhörda mängd folköl på så kort tid som det krävs. Risken är snarare att man får vattenförgiftning och hjärnsvullnad än några angenämare upplevelser.
EU-inträdet
Men alla tendenser – inom alla grupper – till minskad alkoholkonsumtion under 1980-talet ordnade ju upp sig med EU-inträdet på 1990-talet.
EU-inträdet ökade alkoholkonsumtionen med drygt 30%. Främst för att införselreglerna ändrades. Var och en kan ta in 10 liter starksprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl till Sverige.
Och det här är ju bra om man ska ha en större fest. Dock verkar jag helt klart bli inbjuden till fel sorts fester för jag har aldrig varit på en fest där sådana mängder konsumerats.
Kanske är införselreglerna bara ett sätt att undergräva Systembolaget. Sådana här mängder handlar egentligen bara om egen överkonsumtion och att det ska säljas vidare.
Konsekvensen av EU-inträdet var att vi fick behålla detaljhandelsmonopolet Systembolaget, men vi förlorade grossist-monopolet som Vin & Sprit hade. Nu kunde vilka företag som helst importera och notera vilka varorna som helst hos Systembolaget.
Vin & Sprit hade ju en funktion att vara en vakthund mot att varor som hade lite väl ung målgrupp, som t ex alkoläsk och alkoglass, kom in i landet.
Från sommaren 1996 plågades vi av alkoläsken Hooch och liknande. Hoochen pumpades ut på den svenska marknaden och sålde 100 miljoner liter/kvartalet. Smaker som syrlig frukt, t ex citron, dolde alkoholsmaken och fungerade som en utmärkt inkörsport till alkoholen, inte minst för tjejer.
Några år senare, precis vid millennieskiftet, uppmättes den högsta alkoholkonsumtionen någonsin bland unga kvinnor i Sverige. Äntligen hade vi vänt det modesta drickandet under 1980-talet och åter fått en massa fulla ungdomar.
Även de svenska bryggerierna ville hänga på trenden. Cidern, som tidigare var en obskyr, lågahaltig päron- eller äppeldricka som såldes mest i matbutikerna och nästan inte alls på Systembolaget, tills idag då kan du hitta söt fruktsmakande svensk cider på 8-12%-nivån.
”Ready to drink”
Men det var en trestegsraket. Om alkoläsken var först på bollen, så var Cidern tvåa. Tätt efter lanserad man RTD-produkterna (Ready To Drink) – färdigblandade produkter.
Innan det här så var den enda upplevelsen av RTD-produkter vi svenskar hade när man en söndag förmiddag, med stor ångest och skam, gick ner till taxfree på Finlandsbåten och köpte några blåvitrandiga burkar med färdigblandade Gin & Grape long drink.
Idag har vi runt 200 RTD-produkter att välja mellan på Systembolaget.
Alkoglassen – som ligger kring 5% – är något vi hittat en kompromiss kring. En oerhört krystad kompromiss. Vi ville ju inte bli anklagade för handelshinder, så vi tillåter ju att det får importeras till Sverige. Men å andra sidan kan vi inte sälja den i matbutikerna (inte ens om den låg under 2,25%), eftersom vi vet vilken målgrupp den vänder sig till.
Så alkoglassen får bara säljas på Systembolaget. Men Systembolaget har inga frysboxar. Så det man får köpa hem är ett litet gör-det-själv-kit där du får röra ihop produkten själv, stoppa in den i frysen och sedan genomlida substansen hemmavid.
Romrussin
Vän av ordningen påpekar gärna att vi ju har haft alkoglass länge i Sverige i form av glassens svar på Flygande Jakob; Romrussin.
Romrussin är inget direkt hot mot folkhälsan då barn och ungdomar skyr den som pesten. Från producenterna uppger man att Romrussin görs för segmentet 55-80 år. Eftersom man vid 60 år har tappat hälften av sina smaklökar så känner de väl inte hur illa den smakar.
Den innehåller också bara 1,5% alkohol, så om du äter 3 liter Romrussin-glass har fått i dig en knapp starköl. Det är det inte värt.
Hur ser då framtiden ut för svensk alkoholpolitik?
Moderaterna kommer fortsätta kampanjen med att jämföra olika myndighetsåldrar med varandra. Nu kör man med 18 år; ”Får man rösta borde man få köpa alkohol”. Om några år kommer de köra med 15 år; ”Om du är mogen att sex borde du få dricka alkohol”, alltså inte bara på MUF:s fester.
Sen kommer det att heta ”13 år – eller är det 14 nu – är du gammal nog att sitta på kåken är du gammal nog att ta en bärs”.
Den typen av argumentationen är bara abstraktioner. Enda rimliga argumenten är folkhälsoargument.
Moderaterna motiverar också sitt förslag att sänka åldern från 20 år till 18 år på Systembolaget med att alkoholkonsumtionen bland unga gått ned:
”När alkoholkonsumtionen över tid minskat betydligt bland unga och riskkonsumtionen i samma grupp sjunkit innebär det att tyngden i folkhälsoargumenten för restriktiva åtgärder försvagats.”
(Moderaternas hemsida)
Verkligen? Att unga dricker mindre idag är inget som helst problem. Det är inget som politikerna måste rycka in och styra upp. Att ungdomarna dricker mindre är bara ett problem för alkoholproducenterna och bara dem.
Systembolagets existens och vår relativt höga åldersgräns är för dem marknadsstörande och ett handelshinder. Det är från dem trycket kommer att sänka åldersgränserna.
Hello Kitty-vin
Alkoholbranschen är redo. Vi har redan producenter i Europa som lanserar produkter som t ex Hello Kitty-viner; söta, rosa, bubbliga och väldigt lika vanlig läsk.
Är det någon som inte fattar vilken målgrupp Hello Kitty-vinerna riktar sig till?
Den som producerar alkohol är som vilken kapitalist som helst; hen vill att marknaden ska vara så stor som möjligt, med så få begränsningar som möjligt och helst att alla ska kunna köpa produkterna.
Alkoholen kostar samhället ca 100 miljarder om åren genom sjukskrivningar,vårdkostnader, utslagning m m. Samhället får intäkter på ca 20 miljarder om året på alkoholskatt, moms m m.
Rösta på lyset
Självklart måste det vara riksdagens sak att prioritera hur samhällets resurser ska användas. Självklart måste det finnas restriktioner som minimerar riskerna för folkhälsan. Producenterna är inget att lyssna på och marknaden kommer aldrig reglera sig själv.
Sen har man ju gått ut med information om att man har rätt att rösta i september fast man är berusad. Kan det vara det som Tidö sätter sitt hopp till? Statistik visar ju att de som konsumerar mest alkohol är manliga högavlönade i storstäder. Kan man mobilisera dem så kanske man både kan göra Moderaterna större än SD och rädd kvar Liberalerna?
För att avsluta; min aversion mot stora delar av den svenska alkoholpolitiken beror inte på att jag är absolutist och vill att alla ska ha tråkigt. Jag tror det skulle vara bra att införa ämnet oenologi i läroplanen och särskilt att ungdomarna fick lära sig om den skotska whiskeyns historia.
Det skulle bespara dem många besvikelser när de väl kliver in på en restaurang eller ett Systembolag.
Glad midsommar!