Varför tillåts medelåldringar sitta och dricka sig berusade på vinbaren medan yngre generationer lagförs för att de relaxar med en spliff? Det är mycket som är sjukt i samhället, men att alkoholromantiken genomsyrar kulturen och att droganvändande ses som ett moraliskt förfall och leder till fängelsestraff, det tar nog priset.
Opinion|Maria Bratt
Jag har tänkt ett tag på landets narkotikapolitik med jämförelsestudier med vår alkoholkultur och kommit fram till en slutsats, som i sig också är flytande. Det är mycket att väga in från olika perspektiv. Jag har noterat att Sverige har den hårdaste narkotikalagstiftningen i hela Europa. Det började året 1988 då eget bruk blev olagligt och följden ifall gemene individer gjorde sig skyldiga var strafföreläggandet dagsböter eller max sex månaders fängelse. Langning flertalet år i fängelse. Året 2023 stramade regeringen (Tidöpartierna) åt narkotikalagstiftningen ännu mer. Att endast skicka en förfrågan till en försäljare om att köpa en liten mängd narkotika – utan att för den skull bruka- blev ett tillägg till ringa narkotikabrott. Och att sälja så lite som 0.5 gram av någon substans räknades nu som langning. Det är intressant att Sverige genom åtstramningen gått en helt annan väg än västvärlden generellt med lagstiftningen, trots att majoriteten av forskningen inom narkotika visar med färska siffror att höjda straff inte leder till en minskning av narkotikabruk.
Jag har full förståelse och medger att narkotika är skadligt för individen och samhället på många sätt. Vi vet att det leder till psykisk ohälsa, många fysiska sjukdomar, samhällskostnader för socialtjänsten, psykiatrin, allmänsjukvården, rättsliga instanser och så vidare. Men, ja det finns ett men, har dessa lagändringar gynnat oss, det vill säga fått positiva effekter? Svaret är nej – all forskning och statistik har visat att narkotikabruk har ökat i omfång och att narkotikadödligheten också har ökat trots juridiska åtstramningar. Och det har visat sig att alkoholkonsumtionen har gått ner. Jag har noterat att kunskaper om illegala droger i jämförelse med alkohol har ökat i de yngre generationerna. Vi läser på – i media, forskning, vi googlar och överallt matas vi med senaste rönen om vad dessa substanser gör med oss. Det har blivit en generationsfråga hur vi ser på alkohol i jämförelse med narkotika. 90-talister och 00-ister har en mer liberal syn på droger – särskilt Cannabis (som för övrigt är den näst vanligaste substansen som brukas efter alkohol). Olagliga droger är inte lika stigmatiserat längre och Cannabis anses vara en lätt drog i jämförelse med alkohol och ”tyngre” droger som Amfetamin och alkohol (rent medicinskt är Cannabis en mildare substans än alkohol medicinskt, med följdsjukdomar och abstinens tex).
Att alkoholkonsumtionen har gått ner hos yngre är inte alls konstigt, det beror på globaliseringen och digitaliseringen – och inte minst ökad kunskap om hur farligt alkohol faktiskt är. Globaliseringen i det här sammanhanget påverkar hur övriga världen (västvärlden) har blivit mer drogliberalt och fler länder legaliserar Cannabis i både berusnings- och medicinskt syfte. Vi träffas mer på dejtingappar och går inte ut och raggar på krogen längre. Vi umgås och connectar mer på sociala medier med vänner och våra nätverk än i verkliga livet. Vi gör allt mer och mer med våra telefoner och datorer generellt. Somliga kanske relaxar med en spliff i ena handen och telefonen i den andra efter jobbet. Och dessa förändringar syns extra mycket hos den yngre generationen. Det har blivit lättare att köpa droger via sociala medier och det är en till bidragande faktor till drogliberalismen. Att alkohol därtill är förknippad med restarungbranschen där mycket alkohol säljs, där många av restaurangerna i mångt och mycket styrs av kriminella organisationer gör det ännu mer till ett moraliskt dilemma som fler inte vill sponsra.
Att alkohol är lagligt är en paradox i jämförelse med illegala droger. Att folk super sig redlösa leder till allvarliga sjukdomar och dödsfall. Vi vet – de flesta av oss – att det leder till demens, cancer, skador på inre organ, delirium, krampanfall, epilepsi och tar livet av oss i akut alkoholförgiftning och mord. Bakom våldsbrott och mord är förövarna i majoritet påverkade av alkohol. Trots detta, är det lagligt. Det är mycket som är sjukt i samhället, men att alkoholromantiken genomsyrar kulturen och att droganvändande ses som ett moraliskt förfall och leder till fängelsestraff, det tar nog priset. Vidare har annan forskning om narkotika gjorts under lång tid och de senaste undersökningarna visar att alkohol är farligare än kokain, amfetamin och Cannabis. Men bryr sig politikerna om det? Såklart inte. De vill ju själva dricka några glas vin en fredagskväll – det beror på att de skapar en politik som gynnar dem själva.
I en dokumentär som nyligen släpptes på SvT play- ”Så knarkar Sverige” som är i tre delar, handlade den tredje om den eviga diskussionen om vad som är farligast- alkohol eller Cannabis. Icke förvånande sa alla experter inom området att alkohol är mycket skadligare än Cannabis. De var också överens om att det bästa är att inte legalisera Cannabis för då får vi ännu mer problem. Många politiker är rädda för att alkohol adderat med narkotika skulle bli en fullständig katastrof. Liknande forskning tog jag del av för över ett decennium sedan. Att alkoholabstinens är livsfarlig talas det sällan om också. Grymt mycket värre än den Cannabis leder till. Sjuttio till åttio procent av beroendeakuterna består av patienter med alkoholabstinens. Stesolid är enda räddningen – så inte patienterna drabbas av Delirium, krampanfall eller epilepsi. Detta talas det inte om i undervisningen för ungdomar, inte heller upplyser politiker oss om det och inte heller upplyser sjukvården oss om detta.
Gör lagstiftningen om illegala droger samhället ”bättre”? Åter igen visar forskning att rättsapparaten ingen nytta gör. För dödsdroger: opiater, leder lagstiftningen till motsatsen. De som brukar dessa opiater söker inte vård för risken att dömas för narkotikabrott. Överdos och abstinens leder till många dödsfall på grund av det här. Det är förklaringen till att Sverige har den högsta narkotikarelaterade dödsorsaken i hela Europa.
Det finns ett problem till. Narkotikaklassade läkemedel. Exempel är smärtstillande (morfin) ADHD-medicin samt Bensodiasipiner. De är starka, beroendeframkallande, ger mer eller mindre abstinens om man vill sluta med dom och leder till en mängd psykiska och fysiska problem. För att inte nämna alla biverkningar. De här narkotikaklassade medicinerna skrivs ut helt lagligt av läkare till hundratusentals patienter årligen.
De här tankarna jag har om det skeva sättet att se på dödsdrogen alkohol jämfört med illegala droger och narkotikaklassade mediciner har jag tänkt på länge. Ska vi straffa de som använder illegala droger trots att narkotikaklassade mediciner och alkohol är lika illa eller ännu värre? Ska vi sparka på dom som ligger? Var finns medmänskligheten? Ska det vara ok att supa ihjäl sig och samtidigt få sex månaders fängelse för att röka ett bloss Marijuana? Det är politikerna som har makten att göra samhället humanare och mänskligare. Vi får inte glömma den moraliska kompassen. Vi behöver ett nytt välfärdssystem och lägga mer resurser på utbildning om alkoholens skadeeffekter samt att ge vård till narkotikamissbrukare istället för att straffa dom.