KD:s kampsång

Kristdemokraterna har sent omsider insett att Liberalerna kommer att riva fyraprocentsribban rejält och bestämt sig för att lägga beslag på det som återstår av  partiets röster. Senast genom att försöka ta över det gamla lärarpartiets favoritområde skolan. Naturligtvis med en rejäl Tidötwist: hårdare tag, uniformer, drill och disciplin. Ännu inte skolaga men det är nog att vänta.

Kulturen | Lars Henriksson

Och när nu Sverigedemokraterna skaffat sig sin egen sångerska (lustigt nog med heltäckande ansiktsbeklädnad…) kan naturligtvis inte konkurrenterna på ytterhögern vara sämre. I ett sista försök att egga trupperna inför ett val som redan verkar förlorat talar nu (ännu obekräftade…) uppgifter om att KD skaffat sig en sång som sammanfattar partiets politik. I klämmig marschtakt slår sången Kärlek, ömhet och disciplin fram partiets hjärtefrågor. Verserna avverkar i tur och ordning att folk i allmänhet ska veta hut, att kvinnor borde sluta demonstrera och börja föda barn och vänstervridningen i media. Allt genialt  sammanfattat i refrängen:

“Ordning och reda, drill och disciplin
Lära att lyda, det är melodin
När man har vant sig känner man sig fin och
Länge leve monarkin!”

Den som skrivit kampsången är heller inte vem som helst. Det är ingen mindre än den svenska proggmusikens grand old man, Mikael Wiehe. Detta är alldeles sant och det förvånar kanske någon. Men det har sin förklaring. För hur väl sången än beskriver Tidöpolitiken av idag är den inte skriven 2026 utan i mitten av 70-talet och den inspelning som finns är inte från något möte med KD utan KU, alltså Kommunistisk Ungdom, VPK:s dåvarande ungdomsförbund, när organisationen 1978 firade sin 75-årsdag. Med sin vassa parodi på den tidens högerpolitiker är den utan tvekan det roligaste Mikael Wiehe skrivit. Mindre kul är att verkligheten kommit ikapp parodin.