Det som står på spel i andra omgången av Brasiliens presidentval sträcker sig långt utanför Brasiliens gränser. Donald Trump ser i högerextremisten Flávio Bolsonaro möjligheten att vinna en strategiskt viktig bundsförvant.
Men vänstern har inte gett upp. Parlamentariker från PSOL och aktivistgrupper är nu ute på gatorna och i bostadsområdena för att övertyga väljare att ändra sig och rösta på Lula på söndag.
Kommentar | Alex Fuentes
Den första omgången av det brasilianska presidentvalet, som hölls den 4 oktober, präglades av en förnyad valoffensiv från yttersta högern vid slutet av Lulas tredje mandatperiod. Med 47,03 procent av rösterna, mot 45,16 procent för Lula, gick Flávio Bolsonaro segrande ur den första valomgången med ett försprång på över två miljoner röster. Extremhögern gjorde också framsteg i parlamentet och i delstaterna. Bolsonaros parti erövrade 121 av de 513 platserna i deputeradekammaren och blev den dominerande kraften i senaten.
Valresultatet bekräftar hur djupt den mest radikala delen av extremhögern – bolsonarismen – har förankrat sig i det brasilianska samhället, fyra år efter Jair Bolsonaros valnederlag 2022. Den tidigare presidenten sitter nu fängslad för sin inblandning i konspirationen bakom kuppförsöket 2023. Men resultatet återspeglar också en djup kris inom Brasiliens politiska system, inte minst inom rättsväsendets högsta ledning, som präglas av privilegier och korruptionsmisstankar. Flera av dess företrädare har dragits in i en skandal kring förbindelser med en bankman som misstänks för omfattande bedrägerier.
Eftersom Högsta domstolen tidigare hade spelat en progressiv roll genom att sätta gränser för Bolsonaros maktmissbruk och ställa honom till svars för kuppförsöket, började delar av de folkliga skikten identifiera domstolen med regeringen och därmed ta avstånd från båda. Samtidigt har Lulas moderata och kompromissinriktade politik inte motsvarat de folkliga förväntningarna. Det har underblåst ett missnöje som extremhögern skickligt har utnyttjat genom att framställa sig som en kraft i opposition mot det etablerade systemet.
Bolsonaroklanens politiska projekt – en familj med maffialiknande drag och ursprungliga kopplingar till kriminella milisgrupper i Rio de Janeiro – bygger på en allians mellan de mest nyliberala och antidemokratiska delarna av jordbruksindustrin, bankväsendet och finansfonderna, storföretagen, industrikapitalet och de ultrakonservativa religiösa strömningarna. Till denna allians har man också knutit delar av de lägre leden inom de väpnade styrkorna och den militariserade polisen. Projektet förenar ett ekonomiskt program med drastiska angrepp på sociala rättigheter, arbetsrätt, kvinnors rättigheter och hbtqi+-personers rättigheter med en offensiv mot de demokratiska fri- och rättigheterna och miljön, särskilt i Amazonas och Cerrados vidsträckta naturområden.
Det som står på spel sträcker sig långt utanför Brasiliens gränser. Donald Trump, som intensifierar sin inblandning i Latinamerika och har lyckats få allierade valda från Centralamerika ända ned till kontinentens sydligaste delar, ser i Flávio Bolsonaro möjligheten att vinna en strategiskt viktig bundsförvant. En seger för Bolsonaroklanen skulle äventyra suveräniteten för Latinamerikas största och strategiskt viktigaste land och utgöra ett hot mot hela regionen.
De första reaktionerna från den halva av befolkningen som inte vill se Bolsonarofamiljen återvända till makten visar att det brasilianska samhället inte har resignerat. Under månadens första dagar demonstrerade tusentals gymnasieelever och universitetsstudenter mot fascismen i både stora och medelstora städer. Lulas valkampanj har återvunnit mark på sociala medier.
Ledare för vänsterrörelser och parlamentsledamöter, däribland de valda företrädarna för Partiet för socialism och frihet (PSOL) och dess aktivister, organiserar nu aktivistgrupper som ger sig ut på gatorna och i bostadsområdena för att övertyga väljare att ändra sig och rösta på Lula. De deltar i valmöten och demonstrationer och uppmanar dem som avstod från att rösta i den första omgången att nu lägga sin röst på Lula.
Det brasilianska folkets kamp mot extremhögern, för sociala rättigheter, demokratiska friheter och oberoende från den amerikanska imperialismen är också vår kamp. I detta avgörande ögonblick handlar det om att förhindra en reaktionär tillbakagång och försvara arbetarnas, ungdomarnas, den svarta befolkningens, urfolkens och alla förtryckta brasilianares rätt att kämpa, göra sina röster hörda och motsätta sig att Brasilien underordnas Washington.
Därför är vår uppgift i dag att kämpa för Lulas återval.
Den 25 oktober – Lula som president!
Bilden: Den nuvarande presidenten, och vänsterkandidaten, Lula da Silva och högerkandidaten Flávio Bolsonaro