Telefonbedrägerierna börjar på en kaosmarknad

Förr fanns EN Telefonkatalog. Nu finns en marknad där teleoperatörerna säljer hemliga telefonnummer och där du inte får någon hjälp att skydda dig.
Uppdrag gransknings Bedragarnas imperium i SVT visar nu vilken storindustri telefonbedrägerierna är.

Kommentar|Larsolov Olsson

Det ringer och du känner inte igen vem. Den som ringer har tillgång till allt om dig på internet. Men du vet inget om den som ringer. Ringaren har övertaget. Det kan vara en bedragare. De är förslagna och lurar med lätthet även den som är beredd.

Uppdrag gransknings Bedragarnas imperium i SVT visar nu vilken storindustri telefonbedrägerierna är. Svenskarna luras på uppskattningsvis 7 miljarder kronor per år. Systematiskt bearbetas inte ont anande telefonabonnenter från flotta kontor på respektabla adresser. UG har hittat dem i Tbilisi.

Samma nummer kan ringa fem gånger under ett par veckor. Det var en tid då man svarade när det ringde. Det är det slut med. Nu svarar man inte. Eller borde inte. Åtminstone är det rådet från myndigheter och organisationer. Okända nummer dyker upp på displayen ofta. Listan med busringningar blir fort lång.

Sökning på abonnentupplysning kostar och vem vill lämna ut betalningsuppgifter till en sådan? Gratis är det visserligen på hitta.se. Där låter svaret så här: ”Telefonnumret hör till teleoperatören X.” Teleoperatörens privata affärsverksamhet är alltså att sälja telefonnummer.

Förr fanns EN Telefonkatalog. I katalogen fanns de flesta telefonabonnenter med nummer, namn och adress. Idag finns dessa uppgifter spridda på internet, men inte de som många teleoperatörer har sålt.

Hos ansvariga myndigheten PTS finns en lista på 112 sidor. Där finns 186 teleoperatörer. Alla hoppas tjäna pengar på att sälja telefonnummer – i Sverige!

Enligt PTS är det operatörens skyldighet att kommunicera uppgifter om abonnenten. Om viljan finns, alltså, men det gör den inte. Operatören meddelar bara att de inte lämnar ut uppgifter om en abonnent. Som mest får man veta att det är ett ”callcenter” som busringer.

PTS jobb är en påhittad telemarknad, inte telekonsumenterna. Staten är helt upptagen att hantera relationen mellan företag, mellan teleoperatör och abonnentupplysning. Som vanligt betyder det tandlösa krav på aktörerna och en ickeexisterande tillsyn.

Kryphålen är uppenbara. Operatörerna har undantag från skyldigheten att lämna ut uppgifter till abonnentupplysningen. Det kan gälla sekretesskyddade abonnenter, som dessutom ska ha gått med på att uppgifterna lämnas vidare.

Den som blir utsatt för busringning har inget skydd från staten. PTS och Konsumentverket råder den som varje dag riskerar att bli telefonlurad att inte svara, lägga på direkt, inte lämna ut några uppgifter och anteckna uppgifter om den som ringde.

Hemskheterna om anonyma bedragare som lurar människor på allt har nått myndigheterna. Från 3 mars 2025 gäller nya PTS-föreskrifter om att teleoperatören ska ”stoppa samtal från utlandet…” eller ”blockera” det som ser ut att komma från svensk uppringare.

Företrädare för bedrägeridrabbade, inte minst pensionärernas organisationer, anser att föreskrifterna är otillräckliga och inte hanterar problemen. Bland bristerna är att de endast gäller telefonnummer som börjar på 46 och att reglerna undantar SMS. Föreskrifterna kommer med förnumstiga råd och saknar nödvändiga krav på operatören med tillsynskriterier och sanktionsbestämmelser.

Uppdrag Granskning fortsätter sin granskning av bedragarna onsdag 12/3.