Under hösten har vi sett många trista nyheter om bemanningsanställda som fått sina uppdrag på kundföretagen avslutade. På ICA rapporteras om hundratalet lagerarbetare som fått gå trots att de jobbat där flera år – några över 7 år. Volvo Cars är också ett företag som facket menat ”systematiskt avslutat i syfte att kringgå reglerna”. Gamla bemanningsanställda har tvingats stanna kvar och lära upp nya bemanningsanställda innan de skickats hem.
Inrikes|Patrik Olofsson
På ABB Robotics har man också börjat avsluta gamla bemanningsanställda. Där har personer som t o m varit inhyrda i 14 år fått gå. Och så här är det på företag efter företag som har inhyrd personal. Vad är det som håller på att hända? Det hela började med Januariavtalet.
För bemanningsanställda är ofta ett förlorat uppdrag på ett kundföretag liktydigt med att förlora anställningen. Bemanningsföretagen har ingen egen verksamhet man kan jobba i och kanske inte kan hitta ett nytt kundföretag. Så ett avslutat uppdrag slutar ofta med att anställningen avslutas, så det här har allvarliga konsekvenser för arbetaren på bemanningsföretaget. Men hur har vi hamnat här?
Tyvärr måste vi gå tillbaka till det famösa Januariavtalet som slöts efter valet då S, MP, C & L enades om ett samarbete under mandatperioden 2018-2022. S fick makten, MP fick värme och försörjning, medan C och L fick igenom sin politik. Mest minnesvärda punkten i Januariavtalet var väl frågan om fri hyressättning på bostadsmarknaden, vilket sedermera blev regeringens fall.
Men det fanns mycket annat bland de 73 punkter avtalet omfattade. Bland annat en punkt om ”modernisering” av arbetsrätten. Framförallt skulle turordningsreglerna och saklig grund för uppsägning förändras. Dessa skulle dock förändras så att ”den grundläggande balansen mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls”.
En av bockfötterna i Januariavtalet var att man tillsatte en utredning som skulle lägga fram lagförändring i LAS, men om arbetsmarknadens parter själva kom överens om regeländringar så skulle det vara dessa som skulle arbetas in i LAS. Annars skulle utredningens förslag genomföras. Många fackliga påpekade mycket riktigt att det var som att förhandla under hot. Det var också förhandlingar under fredsplikt, så arbetsgivaren hade alla odds på sin sida.
Men de fackliga förhandlarna hoppade på uppgiften och förhandlade intensivt. Man förhandlade så intensivt så man skulle kunna tro att en Socialdemokratisk statsminister stod på spel (och det gjorde det i teorin). Vänsterpartiet hade i början av Januariavtalet pekat ut försämringar i LAS som en av partiets röda linjer. Men när linjen sattes på prov var den snarare beige.
När man hade förhandlat klart hade LO och Svenskt Näringsliv kommit överens om en uppsättning försämringar. Bland de mest noterbara var:
• Det gamla kravet på saklig grund för uppsägning slopas och ersätts med begreppet ”sakliga skäl”, som har en mildare betydelse för arbetsgivaren – särskilt om man ska säga upp en anställd av personliga skäl, så som t ex långvarig sjukdom där det kan behövas omplaceringar.
• Alla företag skulle få göra tre undantag i turordningslistan vid uppsägningar. Tidigare var det bara två i små företag med mindre än 10 anställda.
• Ogiltigförklarande av uppsägning har inte längre funktionen att anställningen kvarstår tills tvisten är avgjord. Även om facket ogiltigförklarar en uppsägning tar anställningen slut vid uppsägningstidens slut. Man kan dock fortfarande driva uppsägningen till AD och få skadestånd om uppsägningen var felaktig.
Men som vanligt begärde de fackliga förhandlarna några saker som gör att man kan sälja in försämringarna. Och det begriper arbetsgivarna också att facket inte kan sälja in en uppgörelse där man kammat noll.
Och det är här de bemanningsanställda kommer in.
Man fick en ”in-lasning” av de bemanningsanställda som innebär att någon som varit inhyrd i två år under de senaste 3 åren ska erbjudas en fast anställning av det inhyrande företaget. Företaget kan dock slippa ge den inhyrde ett erbjudande om fast anställning genom att betala ut två månadslöner till den inhyrde.
Lagändringen, som är ett tillägg till Bemanningslagen (2012:854), trädde i kraft 1:a oktober 2022. Det innebär alltså att första möjliga bemanningsanställde som uppnår 2 års inhyrning är 1:a oktober 2024. Och det kommer rulla på nu med massor av bemanningsanställda som kommer upp i dessa stipulerade 2 år.
Men istället för att få ett avslut på 2024 där massor av bemanningsanställda erbjuds – mycket efterlängtade – fasta anställningar på det inhyrande företaget, eller åtminstone få två månadslöner lagom till jul, ser vi nu avslutade uppdrag i stor skala. Ibland får man gå precis dagen innan man uppnår två år. Företagen har inga problem att glida undan den här regleringen.
Så LO gick med på långtgående försämringar av LAS. I utbyte mot, vad det verkar, ett rundningsmärke.