Recension: Andreas Cervenka
Fuskbygget. Så knäckte bostadsmarknaden Sverige och världen
Albert Bonniers förlag 2024
Recension|Hannes Rolf, historiker, Stockholms Universitet
Andreas Cervenka är ekonomijournalisten som gjort sig till specialist på att på ett pedagogiskt sätt visa hur politisk ekonomin faktiskt är. Den osynliga handen som styr de stora förändringarna är, om man väljer att se den, allt som oftast mycket synlig. Nu har han tagit sig an bostadsmarknaden, en marknad som i rask takt har förändrats under de senaste decennierna och kommit att få en allt mer central plats i den globala ekonomin. Detta är särskilt tydligt i Sverige, där historiska lärdomar om bostadskraschers förödande effekter helt har glömts bort när bostadsbubblan år efter år har blåsts upp. Som med så mycket annat har utvecklingen i ett internationellt perspektiv gått ovanligt långt i Sverige och Cervenka konstaterar att Sverige toppar listan över länder där bostadspriser under de senaste trettio åren har ökat i förhållande till människors inkomster. Utvecklingen är särskilt tydlig i Sverige men inte på något sätt unik, sedan 1970-talet och slutet på Bretton Woods har de globala bostadspriserna pekat rakt uppåt.
Bortglömda är även de bostadssociala ambitioner som kom till uttryck under efterkrigstidens stora bostadsprogram, i Sverige och i andra länder. Cervenka tar sin utgångspunkt i artikel 25 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där bland annat allas rätt till bostad stadgas. Men minnet av idén om bostaden som en social rättighet finns kvar och en parallell utveckling har varit den våg av bostadsaktivism som har märkts särskilt det senaste decenniet. Det fastighetsägarekapital som man möter nu är dock av en annan variant än tidigare. När den svenska hyresgäströrelsen formerades under mellankrigstiden var motståndarna småskaliga fastighetsägare, samlade i fastighetsägareföreningarna.
Nu är motståndarna jättelika, multinationella företag så som Blackstone, Vonovia och Heimstaden, bolag vars expansion sammanfaller med de senaste decenniernas utveckling. Utöver dessa finns de enormt inflytelserika bankerna. Under efterkrigstiden kunde hyresgäströrelsen formeras i samarbete med kommunala bostadsbolag och kooperativa jättar som HSB, Kooperativa Förbundet och Riksbyggen. Dessutom vägde industriintressena tyngre än fastighetsägarnas intressen i politiken. Nu fungerar bostadsmarknaden som tillväxtmotor och Cervenka konstaterar att den infrastruktur som staten en gång byggde upp är kraftigt eftersatt.
Cervenka menar att bostadskrisen redan nu är ett faktum, och att smärtsamma åtaganden inte kommer att gå att undvika, oavsett hur man försöker ta sig ur krisen. En krasch drabbar de som idag har tjänat på uppgången medan status quo drabbar de, kanske framför allt unga, som har allt svårare att få tag på någonstans att bo.
Fuskbygget är en välskriven och tankeväckande bok, som alla med intresse för var vi är och vart vi är på väg bör läsa. Personligen hade jag uppskattat en tydligare disposition. Även en tydligare källhänvisning, när nu referenser till forskning står för så bärande delar av argumenten, hade varit att föredra. Men det förtar inte bokens förtjänster, särskilt då den är en kritisk granskning som kanske, kanske, kommer att göra skillnad.