Statens bank SBAB borde kunna omvandlas till ett finansieringsinstitut utan avkastningskrav med en fast och låg ränta. 0,75 % ränta täcker kostnaderna med stor marginal. Det skulle medföra att ”vanligt folks” bostadskostnader skulle minska rejält och bostadsbyggandet öka så att unga kan flytta hemifrån, skriver Åke Paulsson.
Opinion|Åke Paulsson
FN har fastslagit att de mänskliga rättigheterna innehåller rätten till bostad. Den rättigheten är också inskriven i svenska grundlagen. Det är en rättighet som alla länder struntar i. Det är bara ett högtidligt uttalande utan praktisk betydelse. Sedan länge är det ett verksamhetsområde, som de som har pengar använder för att skaffa mera pengar. Verksamheten är under den finansiella marknadens kontroll. Man tar ut så mycket i räntor och hyror som marknaden kan acceptera. Men främst skapar man en ”värdeökning” på fastigheterna som realiseras när de säljs. Ett pyramidspel som skapar fastighetsbubblor och inflation – mera pengar går ut till en redan befintlig marknad. Och man ser till att det finns en bostadsbrist.
Den rikaste 1 procenten har nu näst största förmöghetskoncentrationen inom EU. Förmögenheterna skapades med det som de gamla liberala ekonomerna kallade ”oförtjänta pengar”, eller arbetsfria inkomster, eller spekulationsvinster. Förmögenheterna kommer inte från den reella ekonomin.
Under coronapandemiåret 2020 ökade penningmängden med 19,3 %. Mellan 1999 och 2021 ökade penningmängden med 8 % årligen i genomsnitt. Inflationen var 1,2 %. BNP-tillväxten var 2019 2%, 2020 minus 2,8 % och 2021 5,1 %.
Mellanskillnaden mellan den ökade penningmängden, inflation och BNP-tillväxt gick till köp av befintliga fastigheter och ”finansiella instrument” med konsekvensen att priserna på fastigheter och aktier gick upp och att det blev fler miljardärer. Kapitalinkomsterna blev 342 miljarder varav 65 % av detta gick till den rikaste en procentenhet av den svenska befolkningen. Det blev 14 fler miljardärer per månad det året.
70 % av bankernas inkomster kommer från utlåning till fastighetsköp. 1 % av penningmängden i Sverige står Riksbanken för i form av sedlar och mynt. 99 % skapar bankerna själva från tomma intet när de beviljar lån.
Prognosen för i år talar om att bankernas vinster ska bli 200 miljarder. Det är 20 000 per innevånare i Sverige eller ca 40 000 per skattskyldig. Detta trots att bankernas utlåning nu sjunkit med 13 % 2023 (på grund av ”dåliga” tider och färre beviljade fastighetslån), men räntehöjningar på lånen har ökat med stöd av fabeln om att inlåningskostnaden har ökat. De rika har svårt att hitta investeringar med bra ”avkastning” när det är dåliga tider och därför ställer bankerna upp med möjligheten att placera pengarna på banken med en säker ”avkastning”. Det finns ingen ökad kostnad för lån som skapats från tomma intet! Det ökar bara vinsterna, vilket har skett.
En akademisk utredning publicerad 2014 i ”International Review of Financial Analysis” redovisar att man empiriskt kan bekräfta att banker skapar pengar ”out of nothing” och att det sker när man beviljar ett lån.
Enligt SBAB:s årsredovisning 2023 hade man en utlåning till allmänheten på 517 400 miljoner. Bolagets kostnader för löner, lokaler, mm och avskrivningar var 1 663 miljoner. Det innebär att SBAB behöver en ränta på utstående lån till allmänheten på lite mer än 3 promille för att betala kostnaderna för sin verksamhet. Nu hade man också annan utlåning på strax över 100 miljoner, men gör ingen större skillnad.
Men med en folklig mobilisering borde SBAB kunna omvandlas till ett finansieringsinstitut utan avkastningskrav (dvs utdelning till staten) med en fast och låg ränta. 0,75 % ränta täcker SBAB:s kostnader för löner, lokaler, mm med stor marginal. Det skulle medföra att ”vanligt folks” bostadskostnader skulle minska rejält och det finns möjlighet att tex minska ”vanligt folks” skuldbörda genom en ökad amorteringstakt.
Samtidigt skulle en sådan reform medföra att man måste stoppa ny utlåning ett bra tag. Konsekvensen skulle eljest bli att bostadspriserna skulle öka snabbt eftersom billigare pengar kommer ut på en befintlig fastighetsmarknad = kraftig ”värdeökning” på fastigheter.
Det överskott SBAB får från räntorna skulle kunna användas för att öka bostadsbyggandet så att ungdomar kan flytta ut från föräldrahemmet. Tex bevilja räntefria lån, och bidrag till byggandet av hyresfastigheter som ägs av ”allmännyttan” till dess att bostadsbristen är borta. Då är det också dags att bevilja nya lån till befintliga fastigheter i en takt som inte drar upp ”värdena” på fastigheter.
Bankernas makt kommer naturligtvis att minska om upp till 70 % av omsättningen försvinner. Kön kommer att ringla lång när det går att få ett bostadslån till en ränta på 0,75 % från SBAB. Svårigheten kommer att bli att göra prioriteringar. Men klart är att allmännyttan måste prioriteras för att säkerställa att de med lägsta inkomsterna får ett andrum. Och det kan bli lätt att köpa upp bankerna om riksdagen bestämmer sig för att ta kontrollen över alla bankerna.
Med volymökning minskar också kostnaderna. SBAB håller på med en del annat som borde rensas bort för att friställa personal för att hantera en ökad inlåning.
Idag kräver ägaren till SBAB (staten) att få en avkastning på bankens egna kapital. Något som ska räknas som en mänsklig rättighet borde inte ha ett avkastningskrav på sig.
Bankväsendet är en samhälleligt sanktionerad kriminell verksamhet. Man ser till att rika människor erhåller värden (pengar) från tomma intet och samhället stöttar, sponsrar och säkerställer verksamheten. Det är en verksamhet som inte skapar någon samhällsnytta utan plundrar, fängslar och kidnappar en hel befolkning. Hela verksamheten handlar om att skapa förutsättningar för redan rika att få arbetsfria inkomster.