Epstein och dårarnas antisemitism

Epsteinskandalen med noblessens umgänge kring kapitalets guldgossar och deras trafficking med unga kvinnor får världens konspirationsteoretiker att fira julafton. Här sprids nu också antisemitiska teman inspirerade av de gamla falsarierna Sion Vises Protokoll.

Bilden: Jeffrey Epstein framför amerikansk ”patriotisk” upplaga av Sion Vises Protokoll med den retoriska frågan: Varför är protokollen förbjudna i Sovjetunionen? Underförstått, för att Sovjet var judarnas verk.

Kommentar | Håkan Blomqvist

Det borde man ju ha räknat ut. Epsteinskandalen har inte bara medfört comeback för Qanon-rörelsens ”pizza-gate”. Alltså konspirationsagitationen om att Hillary Clinton och Demokraterna firade pedofilorgier i en pizzeriakällare i Washington (SvD 9 feb). Nu är det också dags – för vilken gång i ordningen – att blåsa liv i myten om en ”judisk världskonspiration”. Jeffrey Epsteins judiska bakgrund, stöd för Israel och kontakter med Israels förre statsminister Ehud Barak plus (tillbakavisade) anklagelser om samarbeten med israeliska underrättelsetjänsten Mossad slog tappen ur antisemitismens rostiga tunna.

På löpande band kablar nu högerröster ut budskapet om judisk världsmakt, alltifrån etablerade amerikanska högerdebattörer som Tucker Carlson till nazistsajter som svenska Nordfront. ”Vi styrs av satanistiska pedofiler som arbetar för Israel. Det är Satans synagoga vi har framför oss”, meddelar Candace Owens på X, välkänd Trumpanhängare och deltagare i konservativa Turning Point (Times of Israel 6 feb). Och Epsteins trafficing med unga kvinnor, ”Lolita express”, liknas vid medeltida myter om judiska barnarov, för att bara nämna något ur flödena.

Naturligtvis är hela sörjan av de globala eliternas umgänge kring en pedofildömd miljardär med judisk bakgrund rena godbiten för antisemiter för att damma av konspirationsbibeln Sion Vises Protokoll. De så kallade ”protokollen” konstruerades av det ryska tsardömets säkerhetspolis ochrana, i slutet av 1800-talet. De påstods avslöja en judisk sammansvärjning för att underminera den kristna världen och erövra världsmakt. Demokrati, sekularism, socialism och kapitalism, klasskamp och liberalism – allt som kunde förknippas med modernitetens nedrivning av tsarismens och övriga Europas konservativa ordningar – ingick i komplotten. I protokollens första versioner drogs de judiska planerna upp under Napoleon, därefter vid första sionistkongressen 1897 och i senare utgåvor hos bildandet av kommunistiska internationalen i Moskva 1919 – den version som försedde Hitler och den tyska nazismen med budskapet ”död åt den jude-bolsjevikiska världskonspirationen”.

Protokollen blev på sitt sätt närmast en prototyp över konspirationsidéer, inte bara när det gällde antisemitism utan mängder av föreställda faror och fiender. Inte minst som i dagens islamofobiska föreställningar om hur en liberal vänsterelit planerat och genomför ett ”folkutbyte”. Men längst ner i tunnan dyker vanligen det antijudiska upp för att nu tydligen rotas fram av tokhöger och nazister. Ironiskt nog sker det just när europeisk högerextremism à la Sveriges Jimmy Åkesson firat Förintelsens minnesdag i Israel på Netanyahus högerkonferens mot antisemitism – en studie i hyckleri. Att förvandla nödvändigt motstånd mot antisemitism till instrumentellt vapen mot migration och islam är bara att spela verklig antisemitism i händerna, av den typ som nu söker utnyttja noblessens pedofilskandal.

 Sektliknande fraternisering kring kapitalets guldgossar oavsett deras etnicitet och brottslighet hör till det mänskliga klassamhällets äldsta fenomen. Att gynnas och sola sig i glansen av förmögenheter från kapitalister, oligarker, despoter, monarker eller rätt och slätt kändisar för att få del av kakan och strålglansen är något vi möter stundligen i dagens samhälle. Det handlar inte om judiskt eller annat ursprung, utan om klassmakt och lyx.

Rotandet i tunnan efter det judiska som Den Stora Förklaringen förvränger inte bara synfältet och sprider förakt dit det inte hör hemma. Friedrich Engels kallade på 1800-talet antisemitisk samhällskritik för ”dårarnas socialism”.

Idag räcker det med bara, dårar.