▶ Handlar om demokrati
▶ Handlar om yttrandefrihet
▶ Handlar om de mångas engagemang
Ledare|Vecka 17
I början av april inleddes en rättegång som borde oroa alla som värnar demokratiska fri- och rättigheter i Sverige. 17 miljöförsvarare stod åtalade för skadegörelse efter en civil olydnadsaktion utanför Grafairs privatjethangar på Bromma flygplats 2023. Under aktionen vecklades banderoller ut och ett par av deltagarna sprutade rödfärg på hangaren. Handlingen kan framstå som oförarglig. Konsekvenserna för dem som deltog blev däremot långt ifrån det.
Dagens ETC har visat hur en av deltagarna, forskaren Isabelle Letellier, vars roll begränsade sig till att hålla upp en banderoll, nekades svenskt medborgarskap. Åklagaren valde dessutom att använda den särskilda brottsrubriceringen ”skadegörelse tillsammans och i samförstånd”. Det innebär att samtliga deltagare betraktas som gärningsmän, oavsett deras individuella agerande under aktionen. I praktiken rör det sig om en form av kollektiv skuldbeläggning, som dessutom möjliggör straffskalor som står i uppenbar disproportion till handlingens art.
Fallet är långt ifrån unikt. Tvärtom ingår det i ett vidare sammanhang där tonläget och repressionen mot miljöförsvarare i Sverige hårdnar. Det tar sig uttryck i politiska utspel – som när moderaten Edward Riedl förordade att terrorlagstiftning borde tillämpas mot klimataktivister, eller när sverigedemokraten Pontus Andersson Garpvall hävdade att sabotagelagen måste skärpas för att kunna användas mot grupper som Återställ Våtmarker. Men det visar sig också i konkreta repressiva åtgärder; för två år sedan tvingades rebellmamman Marie lämna sin provanställning på Energimyndigheten med hänvisning till sitt deltagande i klimatdemonstrationer.
Utvecklingen har väckt internationell uppmärksamhet. Organisationer som Amnesty International har kritiserat Sverige för att möta fredliga civila olydnadsaktioner med repression. Så sent som förra året besökte FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, Sverige för att i möten med regeringen uppmärksamma fall som tyder på bestraffning, förföljelse och trakasserier till följd av engagemang för klimatet. Enligt Forst riskerar detta att stå i strid med Århuskonventionen, som bland annat slår fast allmänhetens rätt att delta i fredliga miljöprotester utan att riskera repressalier. Han riktade också kritik mot hur politiker bidrar till att framställa miljöförsvarare som grova brottslingar, trots att deras metoder är fredliga.
Det uppskruvade tonläget och den ökande repressionen har flera orsaker. Sverige följer, i detta avseende, ett internationellt mönster som speglar en bredare politisk utveckling i auktoritär riktning. Samtidigt är det svårt att bortse från att delar av klimatrörelsen har slutit upp i protesterna mot folkmordet i Gaza – något som ytterligare bidragit till demoniseringen av aktivister i ett redan polariserat politiskt klimat. Det tydligaste exemplet är det hat som riktats mot Greta Thunberg sedan hon öppet solidariserade sig med palestinierna.
Men repressionen hänger också samman med att klimatrörelsen delvis skiftat strategi. Under senare år har fokus allt oftare legat på aktioner som direkt riktar sig mot den ekonomiska och politiska makten. Detta är ett svar på en återkommande kritik mot den tidiga klimatrörelsen: att dess protester slog mot vanliga människor snarare än mot de aktörer som bär huvudansvaret för den accelererande klimatkrisen. Extinction Rebellions aktioner mot privatflyg, Ta tillbaka framtidens blockader av oljehamnar och Återställ Våtmarkers direkta aktioner mot torvbrytning synliggör i stället den ekonomiska och politiska elit som fortsätter att elda på klimatkatastrofen.
Här står miljörörelsen inför sitt kanske tydligaste dilemma. Ju effektivare motståndet blir, desto hårdare kommer motreaktionerna att bli. De industrier som måste avvecklas för att undvika ekologisk kollaps kommer inte frivilligt att acceptera det. I stället kommer de, med hjälp av desinformation, politiska påtryckningar och repression, att göra allt för att kväsa de delar av rörelsen som i praktiken pressar på för ett systemskifte.
I en sådan situation blir sammanhållningen inom den breda rörelsen avgörande. Den parlamentariska grenen måste i de beslutande församlingarna vara beredd att – i lagens namn – kämpa för att försvara och utvidga rätten till motstånd. Den brokiga utomparlamentariska grenen måste stå emot splittringsförsök och försvara varandra trots skillnader i strategi och taktik. Det kräver en förståelse för den avgörande betydelse som civil olydnad och direktaktioner har för den breda rörelsens chans till framgångar. När makten kriminaliserar motstånd mot förstörelsen av våra livsbetingelser är splittring en lyx som rörelsen inte har råd med.
Bilden: 17 klimataktivister stod åtalade för skadegörelse efter en civil olydnadsaktion mot privatjet på Bromma flygplats 2023. Banderoller vecklades ut och några av deltagarna sprutade rödfärg på hangaren. Foto: Extinction Rebellion