”Nej till Millennium!” och ”Var är ledningen?” Så skallade talkörerna utanför Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, i Borås i förra veckan när hundratals anställda hade lämnat byggnaden för att visa sitt missnöje med det nya digitala journalsystem som just införts.
Inrikes| Lars Henriksson
Tanken var att köra in det nya systemet Millennium på en begränsad del av sjukvården i Västra Götalandsregionen för att sedan gå vidare med resten. Efter två dagars protester tvingades ledningen att sätta systemet på ”paus” på obestämd tid. Då hade Läkarförbundets huvudskyddsombud lagt skyddsstopp, personal sjukskrivit sig och både på röntgenavdelningen och kringliggande vårdcentraler hade personalen spontant gått över till att dokumentera vården med papper och penna. Mängder med vittnesmål kom in om att systemet inte fungerade alls eller så dåligt att personalen satt uppbunden vid datorerna för att desperat försöka dokumentera vad de gjorde istället för att vårda patienter. Och medan ansvariga chefer höll presskonferenser och intygade att allt fungerade som det skulle, förutom några små inkörningsproblem, sammanfattade en ung läkare läget i ett enda slagkraftigt ord: Helveteshamsterhjul.
Haveriet kom inte som någon överraskning. År 2018 hade det USA-baserade företaget Cerner vunnit upphandlingen om ett nytt patientdatasystem. Rätt snart visade det sig att de lovat mer än de kunde hålla och 2022 tog Västra Götalandsregionen upp förhandlingar med Cerner om förseningar och andra problem. En ny överenskommelse slöts som enligt ledningens rapporter hade ”tydliggjort att Millennium har den funktionalitet som krävs av ett modernt och utvecklingsbart vårdinformationssystem”. Den ”funktionaliteten” bröt alltså ihop direkt när systemet nu provades i verkligheten. Detta var något de som står nära verksamheten och skulle arbeta med systemet visste mycket väl. Två månader före starten varnade Laura Raduta, ordförande för Läkarförbundets på SÄS, skarpt om att systemet inte var färdigt för att tas i bruk. Något ledningen inte brydde sig om, de hade ju ett avtal och hade dessutom spenderat fem miljarder på systemet.
Digitala system för patientjournaler är något som spritt sig snabbt över världen, ofta med löften om stora besparingar. En undersökning i USA år 2005 påstod att vården där skulle tjäna över 80 miljarder dollar på en sådan förändring och ett stort antal kontrakt om leverans av journalsystem tecknades snabbt. Åtta år senare visade en ny undersökning att besparingarna varit obefintliga, inte minst för att de nya systemen ”varken förmådde fungera tillsammans eller var lätta att använda.” Alltså just det som nu hänt i Sverige. På ett område hade dock systemen inneburit stora vinster: för de programmeringsföretag som tillverkat dem. Ett av dessa, ett företag som också varit med och finansierat undersökningen 2005, hade rentav sett sina vinster tredubblade på de åtta åren. Det företaget var Cerner, som levererat det nu havererade Millennium till Västra Götaland.
Även i USA har Cerners system ställt till problem och när företaget 2022 köptes av datorjätten Oracle fick de bland annat USA:s veteranmyndighet i knät. Myndigheten har hand om sjukvården för de många före detta soldaterna i USA s krigsmakt och har efter att de köpt Cerners system drabbats av så många sammanbrott och andra problem att tidningen Business Inside sammanfattar köpet som ”en dödlig katastrof för Veteranmyndigheten.”
Medan ledningen för Västra Götaland sitter i krismöten håller Region Skåne som bäst på att ta en variant av samma digitala journalsystem i bruk 2025. Föga förvånande ser det ut att gå åt samma håll som i Västra Götaland. Inte så konstigt med ett system som i grunden inte är avpassat efter svensk sjukvård utan efter USA:s vinstdrivna och privat finansierade sjukvård där det viktiga är att varje plåster eller blodprov debiteras till rätt försäkringsbolag. I tidningen Sjukhusläkaren berättade flera läkare som varit djupt involverade i utvecklingen av systemet i Skåne i fjol mycket kritiskt om sina erfarenheter. Flera hade lämnat arbetet eftersom de som lett projektet inte lyssnat på verksamhetens krav, andra berättade om hur säkerhetsarbetet motarbetats, kritik ignorerades och att de närmast var gisslan i projekten.
Att två regioner lägger fem miljarder vardera på system som inte fungerar är illa nog. Men det säger framförallt mycket om hur förhållandena är på arbetsplatserna. Byråkrater och höga chefer lever i en värld skild från dem som utför arbetet och ansvariga politiker litar på den information de får från dessa. Det visar att vad som behövs för att driva en offentlig verksamhet som är effektiv och bra för det gemensamma inte är fler experter och byråkrater, utan mer makt och inflytande från dem som utför den verkliga verksamheten.
En annan viktig lärdom av veckan som gått är att det sällan räcker med kloka argument och försiktiga påpekanden för att få igenom åsikter underifrån. Trots allt som sagts och påpekats under lång tid var det som krävdes för att tvinga ledningen att dra i nödbromsen att de anställda samlade sig till gemensamma protester. Förhoppningsvis är det en lärdom som lever kvar och sprider sig bland dem som är anställda – inte bara i sjukvården.