Ett av de konstverk som funnits vid spåren när Andreas Nyman kör Tvärbanan föreställde Hind Rajab, den femåriga palestinska flicka som tillsammans med sin familj, försökte fly från Gaza i bil 2024. Bilen blev beskjuten av israelisk militär.
Kultur | Andreas Nyman
Mycket i livet är tillfälligt och ombytligt om det så handlar om väderomslag eller konjunkturer. Men något som verkar vara ganska konstant är människors behov att göra sig hörda, ta intryck och att komma ihåg.
Jobbet på Tvärbanan erbjuder en nästan två mils utställning av tillfällig konst av varierande kvalitet. En del är väldigt kortlivad, medan annan nog har funnits där i över tio år.
För några år sedan var det någon som målade stora skriande fågelungar i ett bo, som ett gäng olyckskorpar längs hela banan. En kollega blev så förtjust i dem att han försökte få tag på konstnären för att köpa en tavla.
På ett svartmålat plank bakom trekantens hållplats förs en livlig politisk debatt. Väggtidningar, affischer och målade budskap om vartannat. För varje åsikt som uttrycks finns en annan som river ned.
Där såg jag också det verk som berört mig mest.
En affisch föreställande Hind Rajab. Den femåriga palestinska flicka som tillsammans med sin familj, försökte fly från Gaza i bil 2024. Bilen blev beskjuten av israelisk militär.
Hennes samtal med räddningstjänsten har berört en hel värld. Samtalet bröts och knappt två veckor senare fann man dem alla döda, flickan, familjen och den utsända räddningspersonalen. Bilen och dess passagerare hade beskjutits med 355 skott.
Hind Rajab har blivit en symbol för krigets offer.
Så en morgon hade affischen blivit vandaliserad. Budskapet var förvanskat och bilden hade blivit revad. Men det dröjde inte länge förrän någon hade lagat bilden med pensel och färg. Revorna fylldes i och flickans ansikte blev återskapat.
I Japan finns en teknik att laga särskilt omtyckt keramik med guld, om den går sönder. Lagningen blir en del av föremålets historia och bidrar till dess värde. På samma sätt blev det med affischen av Hind Rajab. Den som lagat bilden har gjort den till något större än vad den en gång var, något mer påtagligt och äkta.
Men allt som är tillfälligt ska en dag försvinna. Nu är även den lagade affischen borta, dold bakom täckande svart färg, och berättelsen om den lilla flickan finns nu bara i våra minnen.
På Tvärbanan rullar tågen vidare. Byggnader rivs och andra byggs nya. Och det svartmålade planket kommer snart att prydas av nya texter och bilder.
Just nu varnar någon, på hållplatserna runt Liljeholmen, om att domedagen ska komma 2026. Vi får väl se vad det blir efter det.