Sedan början av året har den stärkta högermajoriteten inom EU avlossat en hagelsvärm av initiativ för att stärka konkurrenskraften för företag inom unionen genom att ”förenkla” en rad lagar. Flera av initiativen handlar om att försvaga lagar om miljö och mänskliga rättigheter. När de konservativa i förra veckan fick igenom ett sådant förslag med stöd från extremhögern öppnar det dörren för mer omfattande attacker mot EU:s klimat- och miljöregler.
Fokus|Göran Eklöf
Det var i februari som EU-kommissionen presenterade det första i en rad av så kallade omnibusförslag, som sägs syfta till att förenkla EU:s lagstiftning. Hittills har sammanlagt sex omnibuspaket presenterats, och ytterligare ett halvdussin står på tur. Sektorer som omfattas är bland annat kemikalier, jordbruk, miljö, livsmedelssäkerhet och bilindustrin. Flera av de lagar som står i skottlinjen är sådana som antogs som en del av den ”gröna giv” som den tidigare EU-kommissionen drev fram
”Omnibus” innebär i det här sammanhanget att man för ihop förslag kring flera olika frågor i ett paket. Sedan fattas beslut om paketet i sin helhet, istället för om delarna var för sig. Tanken är att olika partigrupper ska kunna acceptera eftergifter kring någon av paketets delar om de ser att de gör tillräckligt stora vinster i en annan del. Omnibus-metoden har inte tidigare använts inom EU.
Hållbarhet och företagsansvar
Det första omnibuspaketet riktar in sig på två EU-direktiv om hållbarhetsfrågor: CSRD om rapportering, och CSDDD om företags ansvar för att tillämpa aktsamhet i miljö- och mänskliga rättighetsfrågor. Lagarna är inte mer än tre respektive ett år gamla och har inte ens hunnit börja tillämpas (med undantag för en mindre grupp företag under CRSD).
Redan när de antogs hade de båda lagarna urvattnats efter intensiv lobbying från delar av näringslivet och högerkrafter i medlemsländerna. Exempelvis skulle kraven på aktsamhet under CSDDD enligt det ursprungliga förslaget gälla för alla företag med mer än 500 anställda och 150 miljoner euro i omsättning. När lagen väl antogs hade gränserna höjts till 1000 anställda och en omsättning på mer än 450 miljoner euro, vilket betydde knappt 5500 företag.
Men det beslut som den konservativa och kristdemokratiska gruppen nu röstat igenom med stöd från extremhögern innebär en rejäl ytterligare höjning av dess gränser, till 5000 anställda och en årlig omsättning på minst 1,5 miljarder euro. Dessutom stryks bland annat det tidigare kravet på att företagen måste presentera planer för att säkerställa att verksamheten ligger i linje med Parisavtalet om minskad klimatpåverkan.
På liknande sätt har gränserna för tillämpning av rapporteringsdirektivet CSRD höjts kraftigt, från 250 till 1000 anställda, och från en omsättning på 50 miljoner euro till 450 miljoner. Ändringen sägs innebära att upp till 80 procent av de företag som ursprungligen skulle ha omfattats nu undantas från rapporteringsplikten. Samtidigt lättas på kraven för vilken information rapporteringen måste innehålla.
Medan förhandlingar pågick antog EU dessutom en lag som ”stoppar klockan” för genomförandet av CSDDD med ett år, och med två år för de företag som inte redan hade börjat rapportera enligt CSRD.
Efter EU-parlamentets omröstning går förslaget nu vidare till förhandlingar mellan medlemsstaterna. Ett slutligt beslut väntas innan slutet av året.
Avskogning och bekämpningsmedel
En annan ny lag som står i skottlinjen för att försvagas och fördröjas är EU:s avskogningsförordning. Lagen ställer krav på företag som importerar, exporterar eller säljer en rad varor som kan bidra till avskogning och skogsförstörelse: trä, soja, palmolja, nötkött, kakao, kaffe och gummi. Tillämpningen har redan skjutits upp en gång, från slutet av 2024 till slutet av 2025. Nu diskuteras inte bara att fördröja införandet med ytterligare ett år, utan också att öppna upp för omförhandling av reglerna. Sverige är ett av de länder som starkast driver på för ”förenklingar” när EU-parlamentet ska ta ställning i frågan nästa vecka.
I veckan har miljöorganisationen Pesticide Action Network också larmat om detaljer i det omnibusförslag om livsmedelssäkerhet som nu förhandlas. Ett av förslagen, som bygger på önskemål från kemiindustrin, är att tillstånd för kemiska bekämpningsmedel inte längre ska vara tidsbegränsade. Nya tillstånden kan då inte omprövas även om ny vetenskap skulle visa att de har tidigare okända eller underskattade skadeverkningar på hälsa eller miljö. Dessutom ska bekämpningsmedel som förbjuds när de nuvarande tillstånden löper ut kunna fortsätta användas i ytterligare tre år, även om de då visat sig vara skadlig
Risk för skarp högersväng
Förra veckans beslut om hållbarhetslagarna öppnade vägen för den konservativa högern i EU att samverka inte bara med Sverigedemokraternas partigrupp ECR, utan också med de två än mer högerextrema partigrupperna med medlemmar som Le Pens Nationell Samling, Orbans Fidesz och tyska AfD.
Frågan är nu hur den konservativa högern inom EU ställer sig till att fortsätta söka stöd från extremhögern om de inte kan få med sig liberaler och socialdemokrater på sina förslag.
I veckans 30 minuter på SVT berättade moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé om förhandlingar han själv deltar i, och som syftar till att riva upp det förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer från 2035 som EU beslutade om 2022. På frågan om ifall hans partigrupp kunde tänka sig att göra upp med extremhögern för att få igenom det gav han inget klart svar.
Det finns en överhängande risk för att när denna barriär nu är bruten, det kommer en våg av reformer som vrider tillbaka den miljö- och klimatpolitiska klockan med decennier.