Allt fler barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå runt. Inflationen, en orolig arbetsmarknad och stigande matkostnader gör att många barn från hem med små marginaler får gå hungriga.
En följd av detta är att fler elever äter av skolmaten, och mer av den. Flera skolor vittnar om att det märks speciellt på fredagar då många barn vill äta ordentligt inför helgen. En annan anledning till att eleverna äter mer i skolan är att de får mindre pengar med sig hemifrån. Tidigare valde en del barn att äta på tex. en pizzeria nära skolan, men när barnfamiljernas ekonomi försämras och restaurangernas priser stiger minskar den möjligheten.
Inrikes|Erik Edlund
Skolornas kostnader för att laga till elevernas mat har gått upp med de stigande matpriserna. Även skolköken känner av den pressen när inköp ska göras och budgetar samtidigt hållas.
Många skolor behöver spara in på andra kostnader när matkostnaderna stiger, och det går ut över andra verksamheter, som till exempel själva undervisningen.
Ida Henriksson är måltidsutvecklare på Skövde kommun. Hon säger att hon har märkt av den här utvecklingen.
— Det har alltid varit så att elever äter mer på måndagar än andra dagar i veckan, men nu gäller det fredagar också.
Hon berättar att det även brukar gå åt extra mycket mat efter loven.
— För att kompensera tänker många i våra restauranger till och har extra populära rätter på både måndagar och fredagar så att eleverna verkligen ska få äta upp sig.
Ida Henriksson säger att skolans måltider är ett tillfälle där de vet att alla barn får ett ordentligt lagat mål mat om dagen. Då skolan är obligatorisk för alla barn så får alla barn också tillgång till skolmaten,
Skollunchen ger dem en chans att få ett bra förhållande till mat och en bredare kunskap om olika matkulturer. Maten eleverna får är dessutom nyttig och lagad från grunden med bra råvaror.
Hon betonar också skollunchernas sociala funktion. Under måltiderna får eleverna tid att under avslappnade former umgås och bygga relationer både med andra elever, och med lärare och andra vuxna i skolan.
— Under lektioner är det läraren som ska berätta att ”såhär är det”, men om man delar en måltid är man mer på en jämlik nivå.
Hon återkommer flera gånger till hur viktigt det är att ha ett pedagogiskt perspektiv på måltiderna.
— Det är A och O att det finns vuxna med på måltiderna som gör att de blir lugna och trygga. Så att man får tid att äta.
Hon säger att det inte bara handlar om livsmedlen och maten utan att det handlar om hela måltiden som en helhet.
Ida Henriksson menar att skolluncherna också är viktiga för skolans övriga verksamheter, då maten är en avgörande faktor för att eleverna ska orka ta till sig lektionerna.
Hon har ingen riktig insyn i vilka sociala och ekonomiska bakgrunder eleverna kommer ifrån. Men hon har som sagt noterat att det går åt mer mat nu än för några år sedan.
Hon säger att skolmaten är extra viktig i de här tiderna när svenska barnfamiljer får det allt tuffare ekonomiskt. En del barn och ungdomar växer upp i socioekonomiskt svaga familjer där det inte finns samma tillgång till nyttig mat som i socioekonomiskt starkare familjer. Det blir då skolans uppgift att ge barnen åtminstone ett näringsrikt mål mat om dagen. Hon säger att skolan, inklusive förskolan, har ett kompensatoriskt uppdrag här.
— Det är verkligen viktigt att satsa både pengar och resurser och engagemang i skolmaten och få till bra måltider.