Det vore olämpligt av en rödgrön regering att gå in och ändra i den kriminalpolitik Tidöregeringen genomfört. Det förbluffande svaret gav Nooshi Dadgostar i Sveriges Radios partiledarutfrågning på måndagsmorgonen.
Kommentar | Kjell Östberg
Att sitta i regering är Vänsterpartiets allt överordnade målsättning i året valkampanj. För att övertyga Socialdemokraterna om att partiet är regeringsdugligt har partiledningen lagt ner stora ansträngningar för att få bort kontroversiella formuleringar från valprogrammet, som att lämna NATO eller att motsätta sig DCA-avtal och ökade rustningar.
Men hur skulle man göra med några av partiets hjärtefrågor, där partiets politik skär sig bjärt mot socialdemokraterna, som migration eller kriminalpolitik? När det gäller kriminalpolitiken till exempel har som bekant Socialdemokraterna och Tidöregeringen hetsat varandra mot en allt mer repressiv lagstiftning och ”tough on crime” är en av Magdalena Anderssons huvudbudskap i årets valrörelse.
Vänsterpartiet däremot har röstat emot de allra flesta förslagen. I välformulerade motioner och med stöd i forskning och av juridisk expertis har man dissekerat argumenten att längre fängelsestraff, sätta barn i fängelse eller inskränkningar av demokratiska rättigheter är effektiva medel för att komma tillrätta med allvarlig brottslighet.
Men nu väljer alltså partiet att lägga sig platt. Låt oss först se hur den beslutade politiken fungerar, sedan får vi komma tillbaka och föreslå förändringar, säger Dadgostar. Inte ens när det gäller förslaget att sätta 14-åringar i fängelse, som kan antas av riksdagen i nästa vecka, var Dadgostar beredd att utan vidare säga att hon krävde att det skulle upphävas – det måste utvärderas först, menade hon.
Visst kan det vara så att Dadgostar själv verkar överväga mer omfattande omprövningar av partiets kriminalpolitik. Att genomföra en grundlagsändring så att vissa kriminella förlorar sitt medborgarskap – jo, det kunde hon tänka sej. Att avskaffa den av många skarpt kritiserade lagen om ökad hemlig övervakning – nej, det vore kanske dumt.
Men i grund och botten rör det sig om en osmaklig taktisk kapitulation för att inte behöva utmana Magdas batongpolitik i kommande eventuella regeringsförhandlingar. Att säga att den mest repressiva kriminalpolitik Sverige haft de senaste hundra åren måste utvärderas innan den eventuellt revideras betyder att frågan i praktiken inte kommer att bli aktuell under den kommande mandatperioden. Först måste politiken rimligtvis verka ett tag, sedan måste en utredning tillsättas och sedan kan det alltså bli aktuellt att konstatera att det kanske inte fungerade så bra… Under tiden är det Jimmie Åkessons, Gunnar Strömmers och Theresa Carvalhos politik som gäller.