Kan man bli så besatt av sina tolkningar av verkligheten att man förlorar förmågan att se den?Händer hela tiden. Medeltida teologer slog varandra i huvudet med sina traktater om hur Edens lustgård var beskaffad medan digerdöden avancerade mot deras klostermurar. Deras efterföljare idag trumpetar ständig tillväxt medan medeltemperaturen kryper uppåt. Här är andra delen av Bodil Carlssons kulturessä, om bla HH Hoppe och Det förlorade paradiset.
Kulturen|Bodil Carlsson
Det är ingen slump att Mont Pelerin Society skapades 1947. Förskräckt kapital såg sig om i världen. Vad hade hänt? Sovjetekonomisk planekonomi stod som segrare på en sida av ruinerna. På andra sidan i USA och i Europa syntes regeringar med en färsk krigsekonomi under statskontroll och omfördelning av inkomstskatter till offentlig sjukvård, skolor, bostäder och infrastruktur. Fackföreningar och socialdemokratiska partier ökade och ökade löneinkomsternas andel av ländernas BNP; kapitalets andel sjönk. Så in på scenen steg nyliberalismen. I några årtionden spred den budskapet via sina livaktiga (och välfinansierade) tankesmedjor: staten är ond. Staten är en tjuv.
Sedan hände något. Om ni frågar mig, så såg förloppet ut så här: råvaruexploateringen och den industriella produktionen av allt från bilar och sneakers ökade, men befolkningstrycket ökade också och därmed konkurrensen om bra jobb, bostäder och utbildningsschanser… OCH en växande andel av konkurrensen i de industriella länderna bestod av andra än vita män. Fler och fler av de anställda på de högbetalande industrierna – de företag som inte har flyttat utomlands, alltså – är kvinnor: automatiserade maskinjobb klarar kvinnor lika bra som män. Fler och fler på universitetens statusutbildningar är kvinnor. I alla industrialiserade länder ökar andelen inflyttade. Vad gör männen då? Odlar skägg och röstar höger. Män med ambitioner odlar skägg med pondus – ni har sett Carl-Oscar Bohlin? Andra följer/finansierar för självkänslans skull tatuerade muskelbiffar som Joe Rogan och Andrew Tate. Killar som Musk, Bezos och Thiel behöver inte skägga för självkänslan. De regerar världen bra ändå.
Den sista halvan av meningen – att en växande andel av konkurrensen består av andra än vita män – var det som återuppväckte de delar av högern som hade hukat i tystnad efter 1945. Nu anslöt de sig till nyliberalerna. Slobodan har rätt, när han säger att nyliberalismen har byggt ett stort kapital – politiskt kapital, ekonomiskt kapital – av de sociala förändringar som har skapats. Råhögern vill vara med och dela på kakan. Råhögern vet vem som har rätt till den: den med rätta gener.
In på scenen kliver låssakunskap. Biologismen är läran om hur man ogiltigförklarar sina medtävlare. Den gör sin entré hand i hand med klimatförnekelsen . År 2000 står en av pojkarna på podiet inför Mont Pelerin Societys samlade ljushuvuden och håller ett tal med titeln The Bankruptcy of Collectivist Environmental Policy : Han manar till fortsatt kamp. ”Vi som har slagit tillbaka den röda flodvågen riskerar nu att uppslukas av en grön.” Eller, som andra MPS-talare har sagt – fienden är inte död, den har bara bytt färg.
Friedrich Hayek, den ene av nyliberalismens två tankefäder, lär ha varnat sina efterföljare för att undvika det han kallade för ”pretense of knowledge”. Låssaskunskap ,påstådd vetenskap. Beklagligt nog lyssnade de inte. Hans-Hermann Hoppes bok Mänsklighetens historia i korthet – framsteg och förfall från 2018 är ett praktexempel på dövheten. 109 finstilta sidors beskrivning av en självvald verklighet inleds med ett tack till Mises-institutets alla generösa donatorer och fortsätter med en egen version av mänsklighetens – den europeiska mänsklighetens – historia.
Så här är det: i begynnelsen var äganderätten. Det fanns en naturlig aristokrati av de klokaste, bästa och godaste som hedrades med uppdraget att styra över andra. Den efterföljande feodalismen var på det hela taget också en bra sak, för då fanns ingen tjuvande stat; feodalherrarnas egenintresse gick ut på att sköta sina tillgångar, inklusive de livegna, för att ha så mycket som möjligt att lämna i arv till sönerna. Var de livegna tacksamma för omsorgen? Hayek har inga kommentarer. Däremot vet han att även valkungadömena som efterträdde feodaltiden var rätt skapliga, för varje vald kung tillsattes av sina likar och kunde avsättas om han gjorde dem på dåligt humör genom att stjäla deras egendom i form av skatt.
” Feodalherrar och kungar kunde bara ’beskatta’ med de beskattades samtycke och på sin egen mark var varje fri man som en suverän, det vill säga den ultimata sakern, ungefär som den feodale kungen var på sin mark.” s93)
Egendom gör dig fri, då som nu. Faktiskt är egendom det enda som lyckas med det. Hoppe godkänner det feodala systemet , med förbehållet att det blivit ännu bättre, om man hade inkluderat de livegna i den frihetsskapande äganderätten. Med tanke på att de enligt vissa källor utgjorde upp mot 70% av befolkningen på landsbygden medan de ”fria männen” med egen markering var en minoritet – och inte hade mycket att sätta emot sinsemellan konkurrerande feodalherrars beväpnade skaror – var detta kanske inte helt lätt att implementera, särskilt inte med tanke på att levandekraften var en feodalherres arbetskraft. Män strunt samma! Det riktigt hemska kom senare.
Med de ärftliga kungadömena av Guds nåde började allt haverera – dels byggde de en territoriell stat, en byråkrati, som utan att vara om lov drev in skatt från hederligt folk och själv bestämde hur det rövade bytet skulle användas. Hur kunde detta onda uppstå?
Jo:
” Kungen förenade sig med ’folket’ eller ’den vanliga människan’. Han appellerade till den alltid och överallt populära känslan av avundsjuka hos’ ’underprivilegierade’ mot dem som är ’förmer’ och ’överordnade’, mot deras herrar.” (s95-96)
Från den absoluta monarkin degraderas civilisationen vidare till en konstitutionell monarki – ”ännu en dårskap /som/ gav upphov till ytterligare förfall.” (s 97). Lite regler och lagar som definieras och begränsar den konungsliga makten gjorde att alla glömde vad de tidigare hade ställts som misstänkta, ”nämligen rätten att beskatta utan samtycke och stifta lagar.” (s 97) Konstititionen legitimerade beskattandet. Illa nog, men värre blir det! Nu kommer demokratin och perverterar allt.
” Under ordningen en man, en röst sätts en obeveklig maskin för omfördelning av rikedom och inkomster i rörelse. Man kan inte vänta sig annat än att majoriteten av fattiga ska försöka berika sig på bekostnad av minoriteten besuttna.” (s 101)
Men lyckas de? Nej. De är för korkade för jobbet.
” Trots allt är rika och fattiga vanligen rika eller fattiga av en anledning. De rika är generella intelligenta och de fattiga allmänna tröga, lata eller båda Det är inte särskilt troligt att slöfockar, även om de utgör en majoritet, skulle kunna överlista och berika sig på bekostnad av en mindre av smarta och energiska individer.” (s 101)
Alltså följer det, att de fattiga bara lyckas med en omfördelning till de redan rika. Exempel:
” Tänk bara på ’kostnadsfri’ universitetsutbildning, där arbetarklassen, vars barn sällan går på universitetet, betalar för medelklassbarnens utbildning!” (s 101)
En naiv själ kanske trodde en så beläst man som Hoppe om att ha lite koll på den ökade andelen arbetarklassungar vid universiteten, eller att han åtminstone kunde överväga tanken att även de förmögnas lilla skara har gemensamt nytta av kunskapsframsteg inom medicin och genetik, energi ävenvinning, datorisering, fysik och kemi och all annan forskning som förutsätter hög utbildning, utbildning och utbildning. Svåra skador om deras privatflygplan kraschar? Trots allt var det kunskapsutvecklingen som möjliggjorde deras IT-start-ups?
Nej. Alla förlorar på demokrati, men vissa förlorar mer än andra. ”Den skattebörda som lagts på egendomsägare och producenter får den börda som en gång lades på slavar och livegna att framstå som måttfull.” (s 107) Vad gör den moderna statens administratörer med alla dessa pengar? Lägger sig allt de inte har med att göra och sånt som inte finns. De skyddar oss ” från global uppvärmning och nedkylning, utrotning av växter och djur och utarmning av naturresurser, liksom de försvarar oss från äkta män och hustrur, föräldrar och arbetsgivare, fattigdom, sjukdom, katastrofer, okunnighet, fördomar, rasism, sexism, homofobi och otaliga andra offentliga ’fiender’ och ’faror inte’ de ska , vad de ska göra. ”själva grunden för allt skydd: personligt oberoende, ekonomisk styrka och privat rikedom (s 107-108)
Läsare, jag ber om ursäkt för denna långa genomgång. Jag hoppas att ni ser vad Hoppe gör, när han tror att han lär ut ekonomi och historia. Det han lär ut är teologi. Han predikar sagan om syndafallet, om utdrivningen ur ägandets paradis. Man skulle dra på mun åt grodorna, om det inte vore så att Hoppe är en betydelsefull person, vars åsikter har vunnit mark i åratal genom tankesmedjor och nätpunkter. Hans alternativ till Mont Pelerin Society heter Property and Freedom Society, grundat 2005 och med årliga möten i den förgyllda balsalen i det hotell på turkiska rivieran som ägs av hans hustru, men på många platser runtom i världen sprids hans och hans likasinnades tankar som ringar på välfinansierat vatten. Det vi inom vänstern bör uppmärksamma honom för är det hans teoretiserande visar – hur lätt det händer att en social nisch och övertygelse tillsammans avlar dumhet.