Efter dödläget i förhandlingarna mellan USA och Iran och efter att ha överlevt ett försök att upplösa parlamentet, inledde Netanyahu en attack utan motstycke mot Iran, som har gått till motangrepp med drönare och ballistiska missiler. USA:s Donald Trump gjorde ett misslyckat försök att distansera sig från den israeliska attacken, men i själva verket jublade han över aggressionen samtidigt som han hotade ayatollaregimen. Israels aggression öppnar upp ett nytt geopolitiskt högriskscenario medan Israels folkmord i Gaza fortsätter med oförminskad intensitet. Netanyahu är en fara för mänskligheten! skriver Alex Fuentes.
Kommentar|Alex Fuentes
Tidigt på morgonen den 13 juni inledde terrorstaten Israel ”Operation Rising Lion”, där man attackerade kärnkrafts- och militäranläggningar i Iran för att sedan utlysa undantagstillstånd. Mer än 200 flygplan bombade Natanz, Isfahan och andra platser i Teheran, inklusive Revolutionsgardets högkvarter, och mördade bland annat Hussein Salami, överbefälhavare för gardet, general Gholam Ali Rashid och två framstående forskare. Den sionistiska regimen rättfärdigade attacken som en ”förebyggande åtgärd” som svar på påstådda framsteg i Irans kärnvapenprogram som skulle göra det möjligt för landet att tillverka kärnvapen på kort sikt. En sådan ”förebyggande åtgärd” existerar helt enkelt inte i internationell rätt. Israels aggression är en oförsvarlig aggression.
Efter attacken förklarade utrikesminister Marco Rubio att den var en ensidig åtgärd från Israels sida, trots att USA:s administration redan var informerade och hade evakuerat diplomatisk och militär personal. Trump hade dessförinnan hotat att ”släppa lös helvetet” om Iran inte stoppade sitt kärnkraftsprogram, och sagt att Israel planerade flera attacker som skulle bli ”ännu mer brutala”.
Efter att förhandlingarna mellan Washington och Teheran avstannat lanserade den sionistiska regeringen en förebådande plan, och Netanyahu varnade för att den israeliska aggressionen skulle fortsätta så länge det var nödvändigt ”för att eliminera denna fara”. Det är samma militaristiska retorik som använts under det pågående folkmordet i Gaza. Den iranska högsta ledaren kallade den israeliska attacken för ”uppenbar aggression” och lovade ett ”varaktigt och proportionerligt svar”. Detta innebär en ny krigsupptrappning som med största sannolikhet kommer att leda till en fördjupning av den redan existerande geopolitiska spänningen i regionen. Angriparen är objektivt sett Israel, oavsett den iranska regimens reaktionära karaktär. Det behövs ingen expert för att förstå att intensifieringen av en konfrontationsdynamik och osäkerhet kommer att få ytterligare effekter på den globala ekonomiska kris som genomsyrar det globala kapitalistiska systemet.
Israels attack mot Iran genomfördes under förevändning att stoppa den iranska utvecklingen av kärnvapen. Frågan som uppstår är varför Iran inte kan ha kärnvapen när Israel redan har kärnvapen? Ja, varför kärnvapen överhuvudtaget? Denna nya aggression är inget annat än en manöver från Netanyahu för att dels skaka av sig Israels makalösa globala misskreditering för det folkmord landet är skyldigt till i Gaza och dels pga regimens interna kris. Det är också helt uppenbart att manövern tjänar USA:s och Israels intressen i regionen. Det är ingen slump att attacken genomfördes bara en dag efter att Netanyahu hade överlevt oppositionens försök att upplösa Knesset och de avstannade kärnenergiförhandlingarna mellan USA och Iran.
Netanyahu åtnjuter fortfarande stöd bland den israeliska befolkningen gällande regimens massakrer och etniska rensningspolitik mot palestinier. Men det är också sant att hans ledarskap är mycket försvagat. Det finns massiva protester mot hanteringen av kriget, gisslanfrågan och anklagelser om korruption, vilket fortsätter att sätta press på den kris som urholkar en internationellt utlyst brottslig som Netanyahu. Vi kan inte annat än förkasta de israeliska attackerna mot Iran. Vi kan inte annat än avvisa aggressionen och kräva ett slut på den i hela regionen eftersom den tjänar USA-imperialismen. Vi kan inte annat än kräva att alla relationer med den israeliska regeringen avbryts.
Före attacken pågick redan viktiga mobiliseringar till stöd för Palestina, inklusive The Global March to Gaza mot den humanitära blockaden av folkmordsregeringen, vilket föranledde den israeliska marinens attack mot solidaritetssegelbåten Madleen på internationellt vatten och den egyptiska regeringens deportationer av internationella och palestinska aktivister. För att stoppa folkmordet, den etniska rensningen, ockupationen och den israeliska aggressionen som stöds av USA är det nödvändigt att utöka och trappa upp mobiliseringarna världen över mot politiska monster som Netanyahu och Trump. Den enda varaktiga lösningen är att besegra Israels kriminella handlingar mot det palestinska folket och dess eskalerande krigshets mot andra nationer i regionen.