Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss om att förlänga tidsgränsen för häktning av unga under 18 från tre månader till fem månader. Lagrådet, ett oberoende organ som granskar lagförslag, anser bland annat att förslaget inte är förenligt med FN:s barnkonvention.
Inrikes|Erik Edlund
Regeringen har skickat en lagrådsremiss, och Lagrådet är mycket tydliga i sitt svar: ”Lagrådets slutsats är dels att en sådan förlängning inte kan anses förenlig med barnkonventionens krav på att barn får frihetsberövas endast för kortast lämpliga tid”, skriver de i sitt yttrande.
Regeringen menar att längre häktningstider är nödvändiga för att kunna utreda mer komplicerade grova brott. Men Lagrådet anser att regeringens förslag inte förklarar hur de längre häktningstiderna skulle vara nödvändiga.
Regeringen vill dessutom sänka straffbarhetsåldern till 13 år, från dagens 15 år, för vissa grova brott. Det betyder alltså att den förlängda häktningstiden kan komma att gälla även för barn under 15 om straffbarhetsåldern sänks.
Nu återstår att se om regeringen kommer ta hänsyn till Lagrådets invändningar.
Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, skriver i den vetenskapliga tidskriften Curie att regeringen allt mer börjat bortse från remissvar från experter:
— Regeringen har redan bestämt vad som ska göras och är inte särskilt intresserad av alternativa lösningar eller problembilder. Och Tidöavtalet måste genomföras, annars är Sverigedemokraterna där och trycker på misstroendevotumet, skriver Göran Sundström.