Internationalen har ju startat vår egen podd Studio Internationalen, Studio Internationalen – YouTube, i senaste avsnittet en intervju med barn-och ungdomsforskaren Linda Fridén Syrjäpalo,
som förstås även ligger på vår hemsida, Facebook och Instagram, samt på Spotify under ”i-studio”, men det finns mycket annat spännande att lyssna på också, som vi gärna tipsar om då och då. Här handlar det om två avsnitt av Filosofiska rummet – om aktivism, och om bell hooks.
Filosofiska rummet, Sveriges Radio, P1 Aktivism – ett hot mot demokratin eller det som håller den levande?
Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?
I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende?
Filosofiska rummet, Sveriges Radio, P1 bell hooks – feminstikonen som hävdade att kärleken kunde revolutionera samhället
bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare.
bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor.
