Förra veckans bojkott mot matjättarna ledde till att Jacob Wallenberg påstod att det var ”fel” ansvariga som pekades ut.
Det är inte första gången en bojkott får vilseledande svar, som blir mer avslöjande, se tidningsrubriken ovan på moderatledaren Ulf Adelsohn från 1985.
Alex Fuentes skriver om bojkotten som folklig reaktion, förr och nu, när etablerade partier och fackföreningar står handlingsförlamade.
Kommentar|Alex Fuentes
Att vägra köpa, sälja eller inleda någon form av kommersiell eller annan ifrågasättande relation gentemot företag som anses vara förövare av något moraliskt och förkastligt, det kallas bojkott. Runt tio procent arbetslöshet och en växande vild inflation drabbar alltfler konsumenter i Sverige. ”Aktörer” på den så kallade marknaden vet inga gränser och priserna på matvaror fortsätter att skena. Inom loppet av ett par dagar ökade till exempel ett paket yoghurt från 26 till 27,50 kr. Konkurrensverket erkänner att matbutikerna har höjt priserna mer än inflationen och alltfler känner av det. Prishöjningar sker i smyg.
Till slut blev det för mycket, helt enkelt eftersom det är ett hårt slag mot de många, i synnerhet mot ensamstående och ensamförsörjande föräldrar. Initiativet till en bojkott mot de stora matvarukedjorna, på grund av okontrollerade och ökade matpriser, spreds på sociala medier och hundratusentals människor (bland annat på Tiktok och Instagram) anslöt sig till bojkotten av landets stora matbutiker. Bojkotten genomfördes under vecka tolv.
När tusentals människor bojkottar stora livsmedelsbutikers höjda priser (dyrare hyror och bensinpriser förvärrar saken) och försöker bestraffa de ansvariga, då är det ett sundhetstecken. En ohämmad kapitalism blir förödande för vanligt folk. Till råga på allt elände har Tidögänget bestämt sig för en militär upprustning där det är tänkt att kostnaderna ska läggas på de arbetandes axlar.
Det finns internationella referenser av bojkott. I samband med en hungersnöd som drabbade lantarbetare i Irland 1879, inledde dessa en bojkott mot en godsförvaltare vid namn Charles Boycott. Lantarbetare vägrade handla med honom då han inte ville sänka butikernas hyror, varför han fick svårt att hitta säsongsarbetare till skörden. Boycott bojkottades. Boycott blev på så sätt orsaken till denna protestmetod som kallas bojkott.
Brittiska kolonisatörer på 1700-talet hade också drabbats av liknande protester i Nordamerika, därefter inleddes det amerikanska frihetskriget. År 1882 uppmanade medborgarrättsaktivisten Mahatma Gandhi till massbojkott av ett brittiskt saltmonopol, vilket senare ledde till Indiens självständighet 1947.
I rasismens Förenta stater 1956, blev Rosa Parks internationellt känd då hon vägrade lämna sin plats i bussen, som hon enligt lag var tvungen att göra. Polisen grep henne och afroamerikaner inledde en bojkott av bussbolaget. Det ledde till att USA:s högsta domstol tvingades fatta beslut att rasåtskillnad var grundlagsstridigt. Bojkotten knäckte bussbolaget och ändrade historiens kurs.
Mellan 1977 och 1984 blev den schweiziska livsmedelsjätten Nestlé föremål för en världsomspännande bojkott då Nestlé hade marknadsfört sin modersmjölksersättning på ett hälsovådligt sätt i utbyte mot betalning. En långvarig internationell bojkott tvingade Nestlé till reträtt.
Även militärjuntan i Chile 1973 utsattes för en internationell bojkott (”Bojkotta juntan!”) och protesterna bidrog till att isolera diktatorn Pinochet, vilket tillsammans med en resolut motståndsrörelse, ledde till att diktatorn Pinochet efter en folkomröstning tvingades bort från makten.
Vita rasister i Sydafrika hade 1948, skapat en apartheidstat genom lagstiftning, för att upprätthålla åtskillnad mellan ”raserna”. Det gav upphov till en mäktig befrielserörelse och apartheidsystemet fick en internationell och omfattande bojkott emot sig. Rasistregimen föll till slut och Sydafrika höll sitt första demokratiska val 1994. En före detta sydafrikansk fånge hade myntat frasen ”Den största äran i att leva, ligger inte i att aldrig falla, utan i att resa sig varje gång vi faller”. Han blev vald som Sydafrikas president.
Då Putin invaderade Ukraina 2022 inleddes en omfattande internationell bojkott mot Ryssland och makthavarna i Väst beslöt att införa ekonomiska sanktioner och förbjuda ryska varor i butikerna och ryssar från att delta i sportevenemang samt tävlingar som Eurovision. Men det finns olika måttstock för bojkott. Israel tilläts delta i genocide song contest i Malmö 2024.
Palestinska fackföreningar har uppmanat världens fackföreningar till stöd för att driva kravet på bojkott mot folkmordsregimen i Israel. Berörda företagsägare anser att kravet måste avvisas. Rörelsen BDS (Bojkott, Desinvestering, Sanktioner) grundades 2005 via ett upprop för frihet, rättvisa och jämlikhet. BDS har spridits över hela världen och samlar mängder av organisationer, fackförbund, kyrkor, studentföreningar och individer. Man uppmanar till bojkott av varor som Jaffa, Top, Bio-Top, dadlar av märkena Deglet Nour, Jordan River, Jordan Plains samt livsmedelsprodukter av märkena Danone, Tivall, Nestlé. Även vin och lättdrycker av märkena Carmel, Yarden och Golan Heights Winery och elektroniska produkter från Siemens, Chevron och SodaStream med mera ingår i denna bojkott. Digitala tjänster ägda av Google, Microsoft och Amazon (tex Google Cloud och Amazon Web Services) hör också hit. Media i Väst har hitintills vägrat uppmärksamma bojkottkravet mot mördarregimen i Israel.
Hamnarbetarförbundet hörsammade dock palestinska fackföreningars rop på stöd och medlemmarna fattade beslut om en begränsad bojkott mot vapentransport till och från Israel. Detta fick till följd att förbundets vice ordförande, Erik Helgeson, varslades om uppsägning med hänvisning till ”rikets säkerhet”… Bojkott mot Ryssland gick som på räls, men i borgerlig media ifrågasättes om det egentligen är någon idé att bojkotta israeliska varor.
Det finns bojkott och bojkott. Efter Trumps offentliga förnedring av Zelenskyj i Vita huset, startades i flera länder en bojkott mot amerikanska varor. När Trump hotade med att ta över Grönland och göra Kanada till USA:s 51:a delstat startades till exempel i Danmark och Kanada en bojkott mot amerikanska varor såsom Heinz ketchup, McDonald`s, Pringles chips, tandkrämen Colgate samt Coca-Cola och Pepsi samt Burger King och Pizza Hut. I Sverige fick bojkottgruppen ”Bojkotta varor från USA” på kort tid drygt 60 000 följare på Facebook. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har sagt att hon aldrig skulle köpa en Teslabil idag. Miljontals människor i Europa bojkottar nu amerikanska varor, inte minst i Norden där till och med den största danska snabbköpskedjan har beslutat att lyfta fram europeiska produkter i sina butiker vilket förstärker en växande bojkott mot amerikanska varor. Något liknande sker i Norge där den största bensinoperatören i hamnarna kommer att sluta leverera bensin till amerikanska arméfartyg.
Historiskt sett har bojkott givit olika effekter. Men det intressanta med uppmaningar till bojkott från grupper som ”Bojkotta varor från USA” är dels att företagarna propsar på att media ska trycka på att en sådan bojkott är ineffektiv. Fungerar bojkott av varor från ett land som metod för att få en förändring? Svaret är ja men etablerad media återkommer hela tiden till rubriker som ”Inget genomslag för bojkott mot israeliska varor” eller ”Ingen viral jättetrend på sociala medier” , dels att initiativet kommer underifrån och det är inga kända organisationer eller vänsteraktivister som tagit initiativ till att bojkotta amerikanska varor. En uppumpad Trump får tycka att ”radikala vänstergalningar försöker bojkotta Tesla illegalt”, men det är vanliga människor som börjar inse att magnatens auktoritära fasoner hör hemma i det förflutna och att det han ägnar sig åt nu är omoraliskt och förkastligt. Det är alldeles utmärkt att medborgarna involveras i politik genom att driva bojkott som metod, särskilt om det riktas mot rubbade figurer som Musk och Trump. Ju större människoskaror som blir medvetna, desto bättre – i sin förlängning kan det mycket väl leda till samhällsförändring.