Blir läraren Ali Hadrous i Landskrona avskedad för sitt ställningstagande mot Israels och Netanyahus brott mot mänskligheten?
Allt tyder på det.
Och varför står inte hans fackförening, Lärarna, på hans sida?
Vad har hänt i Sverige med yttrandefriheten och arbetsrätten? undrar Margareta Fryxell, själv lärare, som varit fackligt engagerad i Lärarförbundet, idag Lärarna, och varit lokal fackordförande.
Opinion|Margareta Fryxell
Jag läser med häpnad i Sydsvenskan: ”Ali Hadrous avskedas efter sina uttalanden.”
Palestiniern, läraren i teknik och matematik, anställd på Landskronas största kommunala skola avskedas alltså från sin lärartjänst och facket Lärarna ställde sig bakom beslutet. På fritiden är Ali Hadrous aktiv i palestinarörelsen och har varit medlem i Vänsterpartiet, har lämnat partiet nyligen, efter hot om uteslutning, men sitter kvar som ledamot i kommunfullmäktige.
Hur kan det vara möjligt att han blir avskedad från sitt jobb? Det skrämmer mig dubbelt att Ali Hadrous avskedas och att Lärarna stöder beslutet. Vart ska Ali Hadrous vända sig då? Vart ska arbetstagare vända sig då? Detta får mig direkt att tänka på 30-talet i Tyskland. Är vi där nu? När avskedades någon från sin tjänst i Sverige p.g.a sina åsikter och ställningstaganden? När ställde sig den fackliga organisationen bakom ett sådant beslut? Det verkar mycket konstigt med en enda anklagelse utanför skolans värld, som riktas mot Ali Hadrous. Anmärkningsvärt! Det handlar om vad han uttalat på Facebook, inte i skolan. Ali Hadrous berättar att han får beröm som lärare och är en mycket omtyckt lärare av såväl kollegor, elever och rektor. Ali Hadrous säger också att han inte brustit i saklighet och opartiskhet i sitt jobb som lärare och att anklagelserna är falska och orättvisa.
Det finns alltså ingen som hävdar att han varit en olämplig lärare. En palestinier som visar solidaritet med sitt folk, ett folk som Internationella brottmålsdomstolen och Amnesty International anser utsätts för ett folkmord och där civila krossas till döds som en följd av att bostäder rasar över dem.
Ali Hadrous är aktiv i en av de just nu största folkrörelserna i Sverige och i världen; palestinarörelsen, och blir avskedad p.g.a att han kritiserar Israel och dess ansvarige ledare Netanyahu för kriget i Gaza. Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, med anklagelser om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Blir Ali Hadrous avskedad för sitt ställningstagande mot Israels och Netanyahus brott mot mänskligheten? Allt tyder på det. Vad har hänt i Sverige med yttrandefriheten och arbetsrätten?
En annan person som utsatts för liknande behandling och blivit oskyldigt anklagad som säkerhetshot och avskedad är ”Anna”, som manifesterat sittande, sjungande för klimatet tillsammans med Rebellmammorna. ”Anna” har gillat ”ett olämpligt” inlägg på FB och blivit avskedad från Energimyndigheten av ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Bohlin har fått skarp kritik från ingen mindre än FN för agerandet mot ”Anna”. Klimatrörelsen är den andra stora folkrörelsen i Sverige och i världen. Är dessa två folkrörelser, palestinarörelsen och klimatrörelsen ett hot i Sverige? Är deltagandet i dessa rörelser ett hot och skäl för avsked? Definitivt inte! Det är medvetna, kunniga och pålästa människor som tar ställning för mänskliga rättigheter och mot ett folkmord mot ett folk som utsatts för massakrer av staten Israel i mer än 70 år.
Yttrandefriheten vill jag lyfta fram och fokusera på först. Yttrandefriheten omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar friheten på följande sätt: ”Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser”. En liknande text finns också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i FN:s konvention om civila och politiska rättigheter. Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar om förhållandet mellan staten och individen.
I Alis fall sparkar en myndighet neråt för att han i första hand är palestinier vilket är djupt diskriminerande och rasistiskt. Han hotades med uteslutning ur Vänsterpartiet och lämnade därför V men när tjänstemännen i Utbildningsförvaltningen tar sig an saken och agerar som politisk aktör mot en förtroendevald politiker och ställer sig bakom att beröva Ali Hadrous rätten att tjäna sitt levebröd, står vi inför ett politiskt ställningstagande som bryter mot en elementär mänsklig rättighet, yttrandefriheten. Detta är centralt. Utöver detta ställer sig Alis fackliga organisation, Lärarna, bakom Utbildningsförvaltningens beslut att avskeda en medlem, som i detta orimliga läge förväntar sig stöd av sin fackliga organisation. Var befinner vi oss nu om inte facket står på medlemmarnas sida? Vart ska Ali Hadrous då vända sig? Fackföreningar bildades ju en gång för att stödja arbetare, när de blir felaktigt uppsagda, avskedade eller på annat sätt felaktigt och orättvist behandlade.
Hela händelsen är hårresande. Vidare är det viktigt att påminna om fakta i arbetsrättslagstiftningen och avsked. Jag har varit fackligt engagerad i Lärarförbundet, idag Lärarna och varit lokal fackordförande under min lärargärning och arbetsrätten är grundbulten i allt fackligt arbete. I modern svensk arbetsrättsjuridik är ett avskedande ett ensidigt uppsägande av anställning från arbetsgivaren. För avskedande krävs det ett avsiktligt förkastligt beteende, brott på arbetsplatsen, förtroendemissbruk, våld och hot, kränkningar och trakasserier samt illojala handlingar eller beteenden. Ett avskedande är som synes en mycket allvarlig händelse och med stora konsekvenser för arbetstagaren både ekonomiskt och yrkesmässigt. Jag anser att Utbildningsförvaltningen i Landskrona måste ompröva sitt beslut att avskeda Ali Hadrous och att Lärarna i Landskrona definitivt måste backa Ali Hadrous och inte arbetsgivaren.