Sverige har rasat i rankningen över världens mest jämlika länder. Oxfams årliga jämlikhetsindex visar att den förda politiken gjort att Sverige på fyra år har rasat 14 placeringar och hamnat på plats 24. Det är den sämsta rankningen i Norden.
Inrikes|Erik Edlund
– Tyvärr konstaterar Oxfam att Sverige under flera decennier misslyckats med att minska ojämlikheten. Och politiken som förs just nu gör att klyftorna fortsätter att öka, säger Oxfam Sveriges generalsekreterare Suzanne Strandfast i ett pressmeddelande.
Oxfams jämlikhetsindex, Commitment to reducing inequality index, tas fram varje år i samarbete med Development Finance International (DFI).
Indexet mäter ekonomisk ojämlikhet, klimatojämlikhet och social ojämlikhet. Det rankar 164 länder efter politiska beslut och hur de påverkar jämlikheten i landet. De tre områden som indexet utgår från är skattepolitik, investeringar i välfärd, och arbetares rättigheter. Det är alltså den förda politiken på dessa områden som fått Sverige att rasa i rankningen. Sverige var sämre rankad än sina nordiska grannar redan för två år sedan, 2022. Då låg Sverige på plats 20. Norge toppar däremot indexet i år, följt av Kanada och Australien. Finland och Danmark har hamnat på plats fem och plats sex.
Allra sist i indexet ligger Nigeria, Vanuatu och Sydsudan.
Framför allt är det regeringens skattepolitik som fått Sverige att rasa i rankningen. Regeringen har under de senaste två åren sänkt skatten för de allra rikaste och har enligt Oxfam misslyckats med att omfördela till utsatta grupper.
De rikaste har under de senaste åren fått bla. sänkt marginalskatt. Det betyder att Sverige från och med nästa år förlorar 23 miljarder i skatteintäkter. En annan faktor som gjort att Sverige backat i indexet är nedmonteringen av välfärden, som resulterat i bla. längre vårdköer och mindre personal i skolan.
– Den nuvarande skattepolitiken gynnar de allra rikaste, medan de som lever i fattigdom behöver bära den största bördan, säger Oxfams generalsekreterare Suzanne Standfast.
Hon fortsätter med att förklara att skattepolitiken leder till att resurserna koncentreras hos ett fåtal, samtidigt som vanliga medborgare kämpar med stigande levnadskostnader och minskad tillgång till viktiga välfärdstjänster.
– Detta beror i stor utsträckning på bristande skattesystem och nedmonterad välfärd.
Sverige är inte det enda landet där ojämlikheten ökar. Oxfam konstaterar i årets jämlikhetsindex att 9 av 10 av de rankade länderna driver en politik som sannolikt kommer göra de rika rikare och de fattiga fattigare.
Det är största andelen sedan Oxfam började publicera sitt jämlikhetsindex. Indexet visar att 81 procent av världens länder har gjort skattesystemet mer ojämlikt och att 90 procent har försämrat arbetares rättigheter.
Oxfam föreslår flera åtgärder för att minska ojämlikheten i Sverige.
De vill se ett progressivt skattesystem, för att jämna ut klassklyftorna något och säkerställa att de rikaste är med och bidrar till det gemensamma. De föreslår bla. en förmögenhetsskatt för människor med en förmögenhet på minst 50 miljoner kronor. En sådan skatt skulle enligt Oxfam ge ett årligt tillskott på 150 miljarder kronor till statskassan
Dessutom föreslår de mer resurser till välfärden, särskilt till den krisande sjukvården. De skriver att välfärdsstaten ska möta befolkningens behov och ge alla förutsättningar till goda levnadsförhållanden.
Slutligen föreslår Oxfam flera åtgärder för att stärka arbetares rättigheter. De föreslår en arbetstidsförkortning, vilket enligt Oxfam skulle ge arbetare mer frihet och bättre hälsa. De vill också stärka skyddsombudens ställning på arbetsplatsen och sätta ett tak på hur stora skillnaderna ska tillåtas bli mellan arbetares och VD:ars löner.
Med sitt årliga index vill Oxfam hålla regeringar ansvariga för hur deras politik påverkar ojämlikheten, och uppmuntra dem att vidta åtgärder för att öka jämlikheten.