Utvecklingen och forskningen går fram allt fortare inom alla vetenskapsfält. Men hur
mycket får evolutionen leda till att vår planet får betala kostnaden? Det har gått så fort att
vi inte hänger med i vår egen takt. Vi lever i osynk med våra biologiska hjärnor och
jorden hänger inte med heller. Och vad gör vi med all kunskap om jorden utplånas av
klimatförändringar?
Krönika|Maria Bratt
Vi har nog alla konstaterat några decennier tillbaka hur snabbt allt går inom
forskningsvärlden. Allt från framsteg i forskningen inom psykologi, universum, teknisk
utveckling och AI, biologi och fysikfälten – ja det mesta. Vetenskapsmän och akadememiker
blir fler och fler rent procentialt och vi fortsätter varje år fascineras av den mänskliga
evolutionen. Men har det börjat gå för snabbt? Hänger vi med i den här takten?
Jag och många andra undrar hur människan tillbringade sin tid för 200 000 år sedan eller en
miljon år sedan. Sen vi gick från apor till människor. Frågan är också när vi ens blev
människor- det vi kallar homo sapiens. Vissa biologer och hjärnforskare har kommit fram till
att människan gick från apa till människa för ca en miljon år sedan. Andra menar att vi har
varit välutvecklade människor i några hundra tusen år. Vilket som, vi gick inte på kort tid till
att vara dom vi är idag i evolutionens historia.
Min egen analys av den hjärnforskning och evolutionsbiologisk vetenskap som jag har tagit
del av är att vi under en lång tid utvecklade våra kognitiva förmågor som kommunikation och
sociala färdigheter. Detta ser vi en stor skillnad på människan jämfört med andra primater
och däggdjur. En del forskare anser att det är vår sociala och kommunikativa förmåga som
har gjort oss till skapelsens krona. Andra forskare har noterat att utvecklingen med våra
framben – som utvecklades till armar – är en av huvudorsakerna till att vi står högst upp i
hierakin, då våra armar och händer har gjort oss till skickliga hantverkare i samspel med våra
stora hjärnor. Även hur vår starka hjärnbark skiljer oss från andra primater och därmed hur
vår hjärna har utvecklats till en superdator.
Hur som helst – de senaste åren har vetenskapen och forskningen rusat iväg i fortare och
fortare takt och detta har gjort att jag funderat på hur det kommer påverka oss om vi
utvecklas ännu snabbare i framtiden? Det är både fascinerande och oroväckande om vi
kommer att kunna anpassa oss i det exploderande informationssamhället. Som tex den
tekniska utvecklingen med smartphones och AI – många framtidsforskare säger att det
faktiskt inte är långt kvar tills vi kommer att vara ständigt uppkopplade på nätet i form av ett
datachip i hjärnan, och den visionära funktionen fanns i den kultförklarade filmtrilogin
Matrix redan innan milleniskiftet. Andra framtidsforskare menar även på att
kommunikationen oss människor emellan kommer förändras på ett radikalt sätt – genom att
vi kommer ha telepati med varandra i framtiden, i samspel med vår uppkopplade hjärna.
Därmed kommer det språket och kommunikationen med ljudvågor från munnen och språket
i form av teckenspråket (dvs olika typer av alfabet över världen) kommer påverka hela
världen globalt sett.
Scince fiction-författare har visat sig vara visionärer i vår historia. Författare skrev om
flygfordon, robotar, tekniska prylar långt innan de faktiskt skapades i verkligheten. Det ser vinu ide senaste decennierna tillbaka också – på 90-talet började vi prata om robotar och att
det kanske var på gång; nu vet vi att de är på gång. Alla visionärer lever nu i en spännande
tid – som vi aldrig sett den förut. Vår hälsa blir bättre och bättre, vi är friskare och lever
längre och vi har aldrig varit så fredliga som vi är nu jämfört med bakåt i historien. För ett
par hundra tusen år sedan mördade vi ca femton procent av varandra. Men är något för bra
för att vara sant så är det oftast inte det. Sant alltså. Myntet har alltid två sidor – fördelarna
versus nackdelarna. Är de gamla goda tiderna förbi med sällskapsspel, biofilmer, möta
varandra i fysiskt format generellt eller kommer allt socialt samspel vara uppkopplat på
nätet och via telepati? Kan den mänskliga evolutionen i framtiden göra oss mindre
mänskliga? Kommer höga IQ-poäng erövra världen och vara avgörande om vi
överhuvudtaget kommer överleva att solen kommer dö om ca fyra miljarder år? Om vi inte
redan har förstört vår planet med klimatförändringar, extremväder eller temperaturer som
gör planeten totalt obeboerlig. Det finns ett faktum att rymden håller på att expandera och
att detta långt in i framtiden kommer leda till att galaxer och solsystem kommer tyna bort
pga expanderingen. Vart ska vi människor då ta vägen? Man kan också tänka sig ett till big
bang-fenomen långt in i framtiden och då är vi rökta. Ett sådant till fenomen kommer
människan inte överleva.
Men det finns en till viktig aspekt i den här diskussionen. Religionen i förhållande till
vetenskap. Kanske vi människor far iväg till en annan dimension efter universums utplåning.
Diskussionen kommer inte idag och kanske aldrig få svar på dessa frågor i vetenskaplig
kontext. På både vetenskaplig och filosofisk nivå. Om du frågar mig tror jag att vi alla och allt
runtomkring oss i mini-format och storskaligt format med vad vi kallar universum är själva
Gudomligheten. Om vi överlever i vårt hem universum tillräckligt länge kanske vi får ett svar.
Men om vi fortsätter förstöra miljön och klimatet kommer vi inte överleva länge till. Därmed
är den viktigaste frågan i samhällsdebatten att rädda världen från att bli utplånad. Då landar
frågan genast inom politiska prioriteringar. Trots löpande rapporter om klimatkrisen händer
det ingenting