Allt färre ungdomar i Sverige är aktiva med någon idrott. Minskningen har skett kontinuerligt de senaste 20 åren och gäller både pojkar och flickor över hela landet.
Rapporten Den allvarsamma leken, från Centrum för idrottsforskning visar att ungdomsidrotten i Sverige allt mer gått från föreningsliv och breddidrott till dyra träningsläger, fotbollsakademier, privat coaching och proffssatsningar på barn. Idrotten har blivit dyrare och mer kommersiell, och det är just den utvecklingen som bidrar till att färre kan vara med. Pengarna i ungdomsidrotten får allt större betydelse.
Inrikes|Erik Edlund
”De mest föreningsaktiva är barn i hushåll med god ekonomi och hög utbildningsnivå. Betydligt svagare är föreningsidrottandet på lands- och glesbygd och i socialt utsatta bostadsområden” står det i CIF:s rapport. Rapportförfattarna skriver att skälen till detta är många och komplexa, men kopplar det bland annat till den allmänt ökande ojämlikheten och segregationen i Sverige. Det vill säga att barns möjligheter till meningsfulla fritidsaktiviteter påverkas när klyftorna i samhället ökar på andra områden, som livsvillkor, boende och inte minst ekonomi.
Det handlar inte enbart om de vanliga medlems- och terminsavgifterna. Föräldrar med idrottande barn förväntas även stå för extrakostnader runtomkring, som cuper, läger och resor. För föräldrar till barn och ungdomar som valts ut för proffssatsningar blir kostnaderna ännu högre.
De traditionella idrottsföreningarna har fått ny konkurrens i form av vinstdrivande företag som erbjuder allt ifrån lekfulla gymnastikpass för de yngsta barnen till träningsläger och privat coachning för tonåringar. För att möta konkurrensen från de kommersiella aktörerna har många traditionella idrottsföreningar tagit efter och börjat erbjuda liknande aktiviteter för varierande kostnader.
Enligt rapporten Smakar det så kostar det som Riksidrottsförbundet presenterade 2024 hade kostnaderna för att idrotta nästan fördubblats de senaste 20 åren. En statistisk kartläggning av postnummerområden visar att det finns ett samband mellan deltagande i föreningsidrott och socioekonomi. Den visar att en bättre socioekonomisk situation generellt innebär ett högre deltagande. Rapportförfattarna skriver att den socioekonomiska snedfördelningen ”är en utmaning som måste hanteras”.
Den här situationen är inte unik för Sverige. Liknande studier i Storbritannien, Kanada och Norge visar på samma sak: att barn från välbärgade hem har större möjlighet att delta i föreningsidrott än barn från ekonomiskt svagare hem.
För att möta problemet med den ökande ojämlikheten inom barn- och ungdomsidrotten nämner rapporten att vissa delstater i Australien infört ett program som ger barnfamiljer möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd för ungdomarnas fritidsaktiviteter.
Ett liknande initiativ i Sverige är det digitala Fritidskort som infördes 2025. Det bekostas av samhället och kan användas för att betala olika fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv genom föreningar som är anslutna till kortet. Fritidskortet ger 500 kronor per barn och år. Barn från ekonomiskt svaga hem som fått bostadsbidrag det senaste året kan få 2 000 kronor.
Satsningen har välkomnats av många, men den har också fått kritik för att den ökar den administrativa bördan för anslutna föreningar. Den har även kritiserats för att inte ta tillräcklig hänsyn till barn med funktionsnedsättningar. Föreningen Funktionsrätt Sverige skriver att Fritidskortet riskerar att ställa barn med funktionsnedsättning inför ett svårt val: att betala för själva aktiviteten – eller för de hjälpmedel de behöver för att kunna vara med.
De flesta verkar vara överens om att något måste göras för att bemöta problemet med stigande kostnader och växande ojämlikhet inom barn- och ungdomsidrotten. Ekonomiskt stöd kan mildra problemen, men löser inte själva grundproblemet: varför idrottandet blivit så dyrt från början.
Bilden. Aktuella rapporter från Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet visar en kraftigt ökande ojämlikhet inom barn-och ungdomsidrott.” Det är att som att ha en Ferrari på uppfarten, säger en förälder som har sitt barn på en av de privata dyra fotbollsakademierna”, till SVT:s Morgonstudion.