Jeannette Jara, medlem i Kommunistpartiet, vann vänsterns primärval i slutet av juni – och det skakar nu om det politiska landskapet. Primärvalet inom vänstern i Chile har lett till vad som beskrivits som ett ”valutbrott” efter kommunistpartiets kandidat Jeannette Jaras oväntade seger. Jaras triumf placerar henne i frontlinjen inför presidentvalet i Chile och öppnar upp för ett nytt scenario i nationens inrikespolitik.
Kommentar|Alex Fuentes
Söndagen den 29 juni hölls primärvalen inom den chilenska vänstern inför presidentvalet den 16 november 2025. De deltagande kandidaterna var Carolina Tohá (en socialdemokratisk koalitionskandidat), Gonzalo Winter (representant för nuvarande president Gabriel Borics vänsterparti Frente Amplio), Jeannette Jara (Kommunistpartiet) samt Jaime Mulet (De gröna). Den överlägsna vinnaren blev Jara, som med 60,57 % av rösterna sopade banan med sina motståndare. Tohá, som var favorit hos många, fick 27,63 %, Winter 9 % och Mulet 2,7 %. Efter nederlaget meddelade Tohá att hon drar sig tillbaka från den politiska frontlinjen.
Jaras seger kommer i en tid då höger och extremhöger växer globalt – och i Chile är högern favorit enligt opinionsmätningarna. Den konservativa högern fokuserar på frågor som ökad brottslighet och invandring. De främsta högerriktade kandidaterna är Evelyn Matthei (dotter till en medlem i Pinochets militärjunta), José Antonio Kast (en högerpopulistisk politiker med rötter i en tysk nazistfamilj) samt Johannes Kaiser (med en extremistisk profil som uttalat nedlåtande åsikter om kvinnor och uttryckt nostalgi för nazitiden). Dessa kandidater deltar inte i något gemensamt primärval, utan kommer att tävla direkt i november.
Statsvetare har beskrivit primärvalets resultat som ett ”valutbrott” med ”seismisk effekt”. I oktober 2019 skedde det så kallade “sociala utbrottet” – massiva protester som omvälvde det politiska systemet och ledde till krav på en ny grundlag, bort från arvet från militärdiktaturen. Efter det valdes vänsterns kandidat Gabriel Boric till president. Både Tohá och Jara avgick som ministrar i Borics regering för att kunna delta i primärvalet. Jara vann, med särskilt starkt stöd i landets största städer, där hon fick över 60 % av rösterna. Under valkampanjen hade Tohá sagt: ”Jag vill inte att Chile ska styras av Kommunistpartiet.”
Primärvalet blev en tydlig signal av avståndstagande från socialdemokraternas nyliberala politik. Jara, som tidigare varit arbetsmarknadsminister under Boric, stärkte sin popularitet med bland annat införandet av 40-timmars arbetsvecka. Till skillnad från Tohá härstammar Jara från arbetarklassen och visade under kampanjen stor förmåga att mobilisera vänsterväljare. Efter segern uttalade hon: ”Idag är jag inte bara Kommunistpartiets kandidat, utan hela center‑vänsterkoalitionens kandidat.” Jara och hennes parti hoppas nu vinna valet under koalitionen ”Unidad por Chile” — en enad vänsterlista. Den stora utmaningen ligger i att omstrukturera och bygga ett nytt projekt för vänstern.
Enligt statsvetaren Gómez Leyton innebär Jaras triumf en djup förändring i det politiska landskapet. Han frågar sig: ”Hur är det möjligt att 50 år efter försöken att utrota denna politiska rörelse kan den nu inte bara återuppstå utan också få en presidentkandidat med goda chanser att vinna?” Det chilenska Kommunistpartiet var på 1970-talet ett av världens starkaste, näst efter Kubas. Men efter militärkuppen 1973 förföljdes vänstern hårt och försvagades kraftigt. Den spanska tidningen El País beskrev primärvalets resultat som en anomali – ”helt otroligt och utan motstycke i världen.”
Sebastián Piñeras högerregering – som föregick Borics mandatperiod – präglades av nära relationer till USA och en fientlig inställning till Nicolás Maduros regering i Venezuela. Piñera uppmanade dessutom hundratusentals högervridna venezuelaner att invandra till Chile för att ”njuta av friheten”. Idag förknippar delar av opinionen en ökad kriminalitet med denna invandring – något högern utnyttjar mot vänstern, trots att det var de själva som öppnade gränserna. Matthei har tagit fram sloganen ”ordning, framsteg och hopp” medan Kast förespråkar “hårdare tag mot brottslighet”. Kaiser positionerar sig ännu längre högerut, bortom extremhögern.
Om ingen kandidat får majoritet den 16 november arrangeras en andra valomgång den 14 december, mellan de två främsta kandidaterna. Primärvalets resultat väcker inte bara historiska spöken utan speglar också en djup folklig längtan efter förändring. Jara framstår som en folklig och pålitlig figur – hennes ministerarbete, förhandlingsstyrka, politiska tydlighet, karisma och retoriska skicklighet har spelat en nyckelroll i hennes uppgång. Universitetsrektorn Carlos Peña, en av de mest inflytelserika rösterna i Chile, säger följande:
”Det är inte en ideologis triumf, utan ett bevis på att personlighet och karisma spelar roll i politiken. Resultatet beror också på att hennes biografi är ’miljontals chilenares’ – ett tecken på att önskan om erkännande från majoriteten fortfarande är en av de viktigaste drivkrafterna i massdemokrati.”
Den politiska situationen i Chile är på väg att bli allt mer polariserad. Högern planerar att återigen utnyttja det välkända ”kommunistspöket”. Det är sannolikt att Jara i en eventuell andra runda kommer att möta en högerextrem kandidat. Vänsterns stora utmaning blir att ena sina progressiva krafter för att stoppa högerns framfart. Även om Kommunistpartiet inte söker avskaffa kapitalismen utan snarare vill förvalta systemet mer effektivt, framstår en ”kommunistisk” presidentkandidatur som fullständigt oacceptabel för högern och extremhögern, som rider på trumpismens globala våg. I sitt segertal sa Jeannette Jara:
”Idag börjar en ny väg vi ska vandra tillsammans, med övertygelsen om att bygga ett mer rättvist och demokratiskt Chile. Inför extremhögerns hot svarar vi med enhet, dialog och hopp.”
Ledaren för extremhögern Kast kommenterade att ”Den radikala vänsterns kandidatur nu är cementerad.” Det delade högerspanskapet kommer med största sannolikhet att ena sig inför en eventuell andra valomgång. Allt tyder på att Jara har blivit en kraftfull symbol som kan samla progressiva väljare – ett folkligt engagemang för henne kan bli avgörande mot högern. Presidentvalet i Chile har tagit en oväntad vändning, och ”valutbrottet” speglar en befolkning som återigen skakar om traditionella strukturer – men denna gång vid valurnorna, inte genom ett ”socialt utbrott” på gatorna. Jara och hennes parti siktar på valseger under koalitionen ”Unidad por Chile” (Enhet för Chile). Den stora utmaningen nu är att omstrukturera och skapa förutsättningar för ett nytt vänsterprojekt.
